Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den medicinska kemins tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland dem bör för sitt stora inflytande på kemins
framtid Johann Rudolph Glauber i synnerhet
framhållas. Han föddes 1604 i Karlsstadt i Baiern,
men om hans lefnadsförhållanden vet man föga mera, än
att han vistades en längre tid i Salzburg, hvarifrån
han flyttade först till Kitzingen i Baiern samt vidare
till Frankfurt am Main, Köln och slutligen Holland,
der han dog i Amsterdam 1668.
Glauber var ingalunda fri från sin tids falska
föreställningar, men detta bekymrar oss föga,
emedan de ha ingenting att skaffa med hans
talrika upptäckter, som här intressera oss mest
och ådagalägga, att hans rika observationsförmåga
öfverträffat alla hans samtidas. I förklaringen
af många kemiska processer var han ganska lycklig,
och de slutsatser, hvartill han sålunda kom, hade
ej sällan ett praktiskt värde, emedan de gåfvo
goda upplysningar om salternas kemiska natur, om de
kemiska frändskapslagarna o. s. v. Genom att låta
olika ämnen inverka på hvarandra framstälde Glauber
många nya föreningar eller tillverkade på ett nytt
och enklare sätt sådana, som förut varit kända. En af
dessa kemiska föreningar, som snart för sin medicinska
nytta kom mycket i ropet, har gjort hans namn allmänt
kändt: svafvelsyradt natron kallas ännu i dagligt
tal glaubersalt.
Af Glaubers anvisningar har derför ock den kemiska
teknologin dragit mycket stor nytta. Exempelvis
må nämnas: tillverkningen af salpeter och olika
färgade glas, färgarkonsten och metallurgin. Den
ledande tanken vid hans forskningar var att bringa
den nyttiga användningen af de i naturen nedlagda
skatterna till den största möjliga höjd. och hans
sex band digra arbete Teutschlands wohlfart har
till sin enda hufvuduppgift att påpeka detta lands
gynsamma förhållanden, genom hvilkas ändamålsenliga
användning dess invånare ej allenast skulle kunna
tillgodose sina egna behof, utan äfven ha åtskilligt
öfver för utlandet.
Ehuru Glauber ej tog någon omedelbar befattning med
iatrokemisternas åsigter, har han dock medelbart genom
framställandet af så många kemiska ämnen, hvaribland
flera visade sig vara mycket kraftiga läkemedel, på
medicinen utöfvat ett betydligt inflytande, i det de
kemiska preparaten derigenom erhöllo en allt större
användning inom läkarkonsten.
Men den rent medicinska kemin, hvilken endast
betraktar den menskliga organismen som ett alster
af sura och basiska ämnen samt härleder alla
sjukdomsformer från åtskilliga förändringar
i kroppsvätskornas kemiska egenskaper, denna
kemiska hufvudriktning, och följaktligen äfven
hela det tidehvarf, som vi nu betrakta, finner
sitt fullständigaste uttryck i Franz de la
Boë Sylvius. Född 1614 i Hanau af en ädel holländsk
familj, erhöll han sin medicinska bildning vid
universiteten i Leijden och Basel, hvarefter han
slog sig ned som läkare först i Hanau och sedan i
Amsterdam. 1654 utnämdes han till medicinsk professor
i Leijden, der han ock dog 1672. Hans rika begåfning
och höga bildning samt det i allo tillvinnande
sätt, som åtminstone under början af hans verksamhet
utmärkte honom, skaffade hans åsigter stort gehör. Han
gick längre än sin store företrädare van Helmont,
hvilken antog ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
