Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska jernhandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första införande i vårt land. Rinman sjelf fick
aldrig besöka England, dit hans håg lifligt stod,
men de båda bröderna, som med förtrytelse sågo, huru
våra bästa jernsorter vandrade ut till Sheffield,
för att derifrån komma tillbaka till oss i form af
stål, beslöto, på Rinmans ingifvelse, att på ort
och ställe taga kännedom om det i England använda
sättet för brännstålets framställning, som då hölls
hemligt. De kastade lott om hvem som skulle resa,
och lotten föll på den äldre brodern, Johan Ludvig,
som också i början af 1760-talet reste till England,
med någon svårighet skaffade sig tillträde till ett
stålverk och med de der vunna insigterna återvände
hem, der den första stålugnen under Rinmans ledning
uppfördes vid Visbo i Nerike.
Om Rinmans ovanligt rika och omfattande tekniska
vetande, hans klara, praktiska blick och sällsporda
skriftställarförmåga vitna, jemte andra smärre
skrifter, hans »Anledningar till stål- och
jernförädlingens förbättrande», »Försök till jernets
historia» och hans berömda Bergverkslexicon, hvartill
han allt sedan 1744 samlat material, men som först
utkom 1788, allt arbeten som ännu i dag ha i behåll
full friskhet och erbjuda läsaren otaliga värdefulla
upplysningar. Sina sista år tillbragte Rinman som
direktör för Eskilstuna fristad, en anstalt för
höjande af vår jern- och stålindustri, bland hvars
förnämsta skapare han varit. På torget i denna vår
jernförädlings hufvudort står ock med full rätt hans
bild. Sedan 1760 direktör öfver svart- och grofsmidet,
utnämdes han 1775 till assessor i bergskollegiet och
1782 till bergsråd. Redan 1753 hade vetenskapsakademin
kallat honom till sin ledamot.
Några få år före Rinmans död föddes Nils Gustaf Sefström
den 2 juni 1787 i Ilsbo socken i Helsingland. Student i
Upsala 1807, blef han af sin fader, som var komminister,
ämnad till prest och förrättade äfven någon tid i hemmet
presterliga göromål; men den unge studenten fattade dock
snart en så brinnande håg för fysiska och kemiska studier,
att han 1809 begaf sig till Stockholm, der denna hans
böjelse lättast borde finna näring och der han verkligen
var nog lycklig att komma i åtnjutande af Berzelius’
undervisning. Den obemedlade eleven tillvann sig nu i så
hög grad sin lärares aktning och välvilja, att denne ej
allenast för honom öppnade ett hem, utan ock bekostade
hans ännu återstående akademiska studiebana.
Efter aflagd medicine licentiatexamen började
Sefström 1813 sin bana som praktiserande läkare och
tjenstgjorde några år vid serafimerlasarettet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
