- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
254

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förekomst och tillgodogörande - Det metallurgiska förfarandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flaskorna, i hvilka qvicksilfret försändes, äro
af jern och rymma hvardera omkring 80 skålpund. I
California förbrukas ungefär 900 centner vid guldets
framställning medelst amalgamering. Återstoden
utföres till största delen till Kina och blott till
en mindre del till Mejico, hvilket dock årligen
sjelft frambringar ungefär 3 000 centner, men vid
sina silfververk förbrukar 16 000. Den österrikiska
metallen uppköpes af ett enda handelshus. Italien
har i Toscana några hyttor, men de arbeta under
mindre gynsamma förhållanden, ty så snart priset på
qvicksilfver står lågt, afstannar arbetet.

Qvicksilfver är en metall, som med begärlighet förenar
sig med svafvel. Den förnämsta qvicksilfvermalmen är
cinober, som består af 88,29 procent qvicksilfver
och 13,71 procent svafvel. Han förekommer på
lager och gångar hufvudsakligen i öfvergångs- och
flötsformationerna. Blott i smärre partier kan man
någon gång påträffa cinober af så ren och vacker
röd färg, att han genast kan användas till färgämne
(bergcinober). Den mesta cinobern är ett fabrikat,
som framställes genom sammansmältning af svafvel och
qvicksilfver. Vid Idria förekommer en cinober, blandad
med lera, kol och jordbeck. Han kallas lefver m alm
och har en mörkt brunröd färg, som stundom öfvergår
till blygrå. Hans qvicksilfverhalt uppgår till högst
81 procent. Vid Sala skall man som en sällsynthet ha
anträffat cinober äfvensom gediget qvicksilfver. På
och bredvid cinobergångarna, äfvensom i sprickor
och håligheter i omgifvande skifferarter, förekommer
äfven qvicksilfver gediget i större och mindre kulor,
stundom något silfverhaltigt. Inom diluvialformationen
har på senare tider vid byn Sülbeck nära Lüneburg
påträffats qvicksilfver. Det qvicksilfverförande
skiktet utgöres af en starkt sandblandad lera af 2–3
fots mäktighet, som betäckes af ett 5–6 fots lager
af gul sand och sjelf mot djupet öfvergår till ren
plastisk lera utan spår af qvicksilfver.

Det metallurgiska förfarandet för qvicksiifrets
framställning består i en vanlig distillering. Man
inför i distilleringskärlet en blandning af
cinober och kalk eller jernfilspån, hvarvid efter
upphettning qvicksilfret bortgår i gasform och
svaflet förenar sig med kalken eller jernet. Vid
framställning i större skala upphettar man cinobern
i en flamugn, hvarvid svaflet förenar sig med
luftens syre till svafvelsyrlighet, hvilken jemte
qvicksilfverångorna bortgår genom ett system af rum,
i hvilka qvicksilfvergasen förtätas och afsätter sig
som flytande metall, medan deremot Svafvelsyrligheten
bortledes genom ett rör från det sista rummet.

I Almaden använder man en cylindrisk schaktugn
med slutet uppsättningsmål. Ugnen är medelst ett
med öppningar försedt hvalf delad i en öfre och en
undre del. Utan några förberedande arbeten med malmen
påsättes han i stycken från en knytnäfves storlek
till det finaste stoft jemte flygdam från föregående
distilleringar, som medelst blandning med lera formas
till tegel. Äfven medfölja i beskickningen bitar af
sönderslagna, med qvicksilfver genomträngda s. k.
aludlar. Detta från arabiskan härstammande ord
betecknar päronformiga flaskor af lera med halsar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free