- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
60

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavetterna - De större staternas artilleri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Fig. 60. Preussisk 9-ctm. -granat.

Som vi se, består han af två med hvarandra fast
förenade jernväggar, som i tapplagren b uppbära
kanonen, hvilken för öfrigt genom riktmeka-nismen
e kan röras upp och ned, följaktligen erhålla
elevation. För sidorikt-ning är lavetten rörlig
omkring tappen h.

Tåget, som skall stoppa rekylen, lindar sig omkring
en stark vals, hvilken medelst en på venstra sidan
befintlig hafstång kan fås att gå mer eller mindre
lätt. Lavettens framförande på nytt sker derigenom,
att man medelst en särskild inrättning vrider
valsen i motsatt riktning och sålunda uppvecklar
trossen. Hvarje styckeport med pivotinrättning kan
begagna denna lavett.

Det preussiska artilleriet begagnar för närvarande
ännu två slags fältkanoner, 9 centimeters och 8
centimeters (3,03 och 2,69 dec.-tums) kanoner, båda
inrättade för bakladdning. Projektilerna bestå af
granater, shrapnels och kar-tescher. Lavetten är en
vägglavett af trä med thonethjul. På den i fig. 60
i ungefär fjerdedelen af den naturliga storleken
afbildade 9-ctm.-granaten, hvarifrån 8-ctm.-granaten
endast i måtten skiljer sig, se vi först den utomkring
pågjutna blymanteln, som genom de på jernkärnan
utstående ringformiga upphöjningarna är fast förenad
med henne och styr kulan i loppets refflor.

Det preussiska brandröret visar oss det hittills
bäst befunna slaget af perkussionsrör. Innan vi
dock öfvergå till en närmare beskrifning deraf,
måste vi förutskicka några anmärkningar om sådana
rör i allmänhet. Tänker man sig en liten cylinder af
någon tyngd innesluten i den cylindriska urhålkningen
i spetsen af en granat på det sätt, att han framför
och bakom sig har ett litet rum att röra sig på i
riktningen af sin längdaxel, är klart, att denna lilla
kropp i det ögonblick kulan afskjutes måste blifva
något efter hennes rörelse, men i det ögonblick,
kulans rörelste genom anslag mot något träffadt
föremål stoppas eller fördröjes, fortsätta sin egen
rörelse. I förra fallet måste kroppen således gifva
en stöt framåt, i det senare bakåt, och man behöfver
derför endast fram-Fig. Gl. Temperbart perkus- för
euer bakom honom anbringa en genom stöten ex-

sionsrör för shrapnels.
. .

Naturlig storlek. ploderande massa, för att
i det ena eller andra ät de

ofvan nämda ögonblicken åstadkomma tandning. Man

kan sålunda genom denna inrättning vinna två olika
ändamål. Man kan nämligen först och främst, i det
ögonblick skottet aflossas, endast genom stöten
tända ett bormannskt brandrör på något ställe af
dess sats, hvarigenom tandningen genom skottets eld
blir öfverflödig och användningen af projektiler,
som bakifrån utan spelrum pressas genom loppet,
möjliggöres. Eller man kan för det andra med säkerhet
bringa projektilen att explodera i det ögonblick, han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free