- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
357

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomullen - Linet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LINET.

Det amerikanska kriget har helt och hållet omskapat
bomullsodlingens förhållanden. Medan man förut hemtade
den allra största delen af råämnet från unionens
sydstater, har den i följd af denna revolution under
flera år afbrutna odlingen föranledt andra länder
att införa henne hos sig, och de från Egypten och
andra trakter af norra Afrika, Ostindien o. s. v. i
handeln komna, med hvarje år stigande bomullsmängderna
bevisa, att de flesta af dessa försök krönts med god
framgång. Huru vida de nya alstringsorterna, då prisen
åter betydligt nedgått[1], skola visa sig i stånd att
täfla med de gamla, kan först framtiden utvisa.

Betänker man, att i Storbritannien och Förenta
staterna kan beräknas en årlig bomullsförbrukning af
6-7 skålpund på hvar person, i Frankrike och Tyskland
5-5½, i Turkiet visserligen blott 2-3 skålpund,
men i många andra länder, i synnerhet de tropiska,
en ojemförligt högre åtgång af bomullsvaror, skall
man kunna göra sig ett begrepp om den mängd af bomull,
som årligen måste frambringas på jorden, och ej finna
underbart, att detta belopp i britiska Indien redan
före det amerikanska kriget uppnådde en siffra af
3600 millioner skålpund.

Linet. De utmärkta egenskaper, som detta spinbara
trådämne visar i spanad och väfnad: fasthet, längd,
glans, stor varaktighet, linnets angenäma svalka,
äfvensom den delbarhet, finhet och vackra färg,
lintågorna genom ändamålsenlig beredning kunna
erhålla, samt slutligen den omständigheten, att
linodlingen och linneindustrin redan i århundraden
flerstädes utgjort omfattande näringsgrenar, göra
det till ett högst vigtigt råämne.

Lin är det allmänna namnet på ett stort antal olika
växter af samma slägte. Det bekantaste linet är
vårt vanliga (linum usitatissimum, fig. 400). Man
skiljer mellan trösklin, hvars fröhus förblifva
slutna, och springlin, hvars fröhus springa upp
af sig sjelfva. Brådlin sår man i början, senlin
i slutet af maj. De användbara tågorna på linet
ligga omkring stjelken, som består af träartade
delar. Afskiljandet af dessa tågor förutsätter en
följd af hand- eller maskinarbeten, som bestå i
linets rötning, bråkning, skäktning och häckling
och förorsaka ej ringa besvär derför, att i den råa
stjelken samtliga beståndsdelarna äro genom växtlimmet
fast förenade med hvarandra.

illustration placeholder
Fig. 400. Lin.</imgr>



[1] Det i fig. 399 bifogade diagrammet ger oss i
kurvans upp- och nedstigande en bild af upp- och
nedgåendet af veckoprisen på fair-bengalbomnll under
åren 1863 och 1864, omkastningar, som förut knapt
skulle ansetts möjliga. Talet i första kolumnen
uttrycker priset i pence på ett skålpund vid de i
den öfversta horisontala raden angifna tiderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:21:43 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/6/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free