Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register / 484 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik - Symaskinens sammansättning och arbetsförmåga - Den entrådiga kedjesöms- eller tamburstickningsmaskinen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man göra sig en föreställning om det ofantliga kapital, som genom denna stora
fabriksanläggning omsättes.

Symaskinens sammansättning och arbetsförmåga. Betraktar man
dessa maskiner något närmare, finner man, att de i afseende å sömmens
beskaffenhet kunna indelas i tre klasser: den entrådiga kedjestings- eller
tamburstickningsmaskinen, efterstingsmaskinen antingen med
skyttel eller gripare och dubbelkedjestingsmaskinen af Grover och Baker.
Gemensamt för dem alla är sättet, hvarpå den öfre nålen arbetar. Medelst
någon mekanism försatt i hastig upp- och nedgående rörelse, tränger denna
nål vid nedgåendet genom tyget och för på samma gång den genom ett öga
nära nålens spets trädda tråden dubbel nedåt. Då nålen sedermera åter går
uppåt, stannar tråden för ett ögonblick nedanför i form af en slinga, och först
sedan denna på undersidan blifvit fäst, föres äfven han uppåt och blir under
sista delen af nålens slag åtdragen.

Fig. 524. Tambur- eller kedjestinget.

Fig. 525. Efterstingssömmen.

Skilnaden mellan de olika maskinerna är sålunda blott att söka i den
mekanism, som under tyget verkar på slingan. Andra mindre väsentliga
olikheter betingas af de särskilda ändamål, för hvilka maskinerna äro
bestämda. Sålunda är på maskiner, som skola utföra starkt arbete, den framåt
öfver tyget krökta armen stark och stillastående, och i ändan af denna arm
finner man den för nålstångens upp- och nedgående rörelse erforderliga
mekanismen, som vanligen består af en excenterskifva. Dylika maskiner kunna
åstadkomma ett kraftigt tryck, kraftigare, än som är nödigt för tunna tyg.
Derför ha äfven maskiner för linnesömnad o. d. en mycket smalare arm,
som dessutom på griparmaskinerna är rörlig och erhåller sin rörelse bakifrån
samt i hvilken nålen sitter orörligt fäst. Nålarmens rörelser förefalla som
hastiga slag af en lätt hammare, och enär dessa slag utgöra en liten del af
en kretsrörelse kring armens fästpunkt, har man äfven åt nålen gifvit en
motsvarande ringa böjning. Härigenom särskiljas symaskinerna i hjul- och
häfstångsmaskiner.

Den entrådiga kedjesöms- eller tamburstickningsmaskinen är
lättast att tillverka, och en sådan måste man alltid tänka sig, då det är tal om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>