Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska kolonin i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den omedelbara besittningen endast blef af kort
varaktighet, är dock det bidrag, Sverige dermed
gifvit till det stora amerikanska statsförbundet,
tillräckligt märkligt att här förtjena ett omnämnande.
Det var under Gustaf II Adolfs tid tanken att anlägga
ett svenskt nybygge i Amerika först uppstod. En
holländare, vid namn Villem Usselinx, förelade konungen
ett förslag om grundande af ett handelskompani med
ändamål att drifva handel på Asien, Afrika och »Terra
magellanica». I samband dermed stod äfven anläggningen
af ett svenskt nybygge vid stranden af floden Delaware
i Nordamerika. Konungen och Axel Oxenstjerna, som
deruti sågo ett medel att bereda landet en inkomst
och kronan Sverige heder och anseende, omfattade
med bifall förslaget, och privilegier utfärdades
efter tidens sätt for det nya kompaniet, hvars
officiela egenskap framgår af dess titel »Svea rikes
general-handels-kompani, dirigerat till Asiam, Africam
och Magellaniam». Ett öppet kungligt bref utfärdades
1626 med inbjudning till sammanskott, och ständerna
gåfvo vid riksdagen följande året sitt samtycke till
företaget. Bland dem, som tecknade sig som delegare,
voro enkedrottning Kristina, furst Johan Kasimir,
riksråden, de förnämsta af adeln och krigsbefälet,
biskoparna samt för öfrigt medlemmar af nästan alla
samhällsklasser. Företagets utförande stäldes under
ledning af en amiral med officerare och krigsfolk,
äfvensom köpmän och embetsmän Det tyska kriget kom
dock emellan och bragte hela saken för en längre tid
till hvila.
Tio år derefter upptogs hon dock å nyo, äfven denna
gång af en holländare, vid nämn Peter Meneve eller,
som han äfven kallas, Minnevit. Denne, som förut
varit i det holländska Vestindiska kompaniets
tjenst, framhöll för förmyndarregeringen alla
de fördelar, riket af ett sådant företag skulle
skörda, och på ett så lockande sätt, att man beslöt
sätta den gamla planen i verket. Ett nytt kompani
bildades med sjelfva Axel Oxenstjerna som högste
styresman. Tillrustningarna drefvos med ifver, och
1638 afgick från Göteborg på örlogsskeppet Kalmars
nyckel och jakten Fågel Grip den första expeditionen
under ledning af den ofvan nämde Peter Minnevit,
som var utnämd till den nya kolonins förste guvernör.
Efter en lycklig resa framkom expeditionen på
hösten samma år till bestämmelseorten, den stora i
Delawarevikens norra hörn utfallande floden med samma
namn. Ett köp afslöts här strax med de kringboende
maniquas eller delawareindianerna, i kraft hvaraf
landet på vestra sidan om floden från dess mynning
till fallen vid det nu varande Trenton och så långt
mot vester, som önskades, skulle, som det hette, i
evärdliga tider tillhöra kronan Sverige. Köpesumman
var den vanliga vid handel med indianerna: glasperlor,
knappar, gevär, kulor och krut, filtar m. m.
Kolonisterna slogo sig ned på spridda punkter, dels
vid hufvudfloden, dels vid dess många tillflöden
eller, som de af svenskarna, förmodligen efter
likheten med de trånga bohuslänska fjordarna,
kallades, kilar, sålunda Maniquas- eller Kristinakilen,
Skör- eller Skulkilen, hvaraf det nu genom
Philadelphia verldsberömda namnet Schuylkil sannolikt
bildats. Vid Maniquaskilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
