Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbättringar i segelfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klippern skall genom en betydlig längd åstadkomma
ökadt utrymme och genom minsta möjliga bredd stor
hastighet. Klipperskeppen äro skarpa nedtill och ha
fått sitt namn af denna sin egenskap. De uppkommo,
då ångfartygens antal ännu ej var så stort som nu
och utvandraren med största möjliga hastighet måste
befordras till de nya guldländerna Australien och
California.
Följande kan tjena som exempel på klipperskeppens
hastighet. 1866 utsattes i London en premie för det
skepp, som nämda år hemförde den första teladdningen
från Kina, I följd häraf uppstod en kappsegling
mellan fem klipperskepp, som lemnade hamnen Fu-tsjeu
mellan den 29 och 31 maj och ankommo till London
mellan den 6 och 9 september. Två af skeppen, Ariel
och Taeping, som under 70 dagar ej haft sigte af
hvarandra, träffades oförmodadt den 5 september vid
engelska kusten och jagade nu, betäckta med segel
och ansträngande sig till det yttersta, för en frisk
vestan tillsammans uppför Kanalen. De togo på samma
gång bogserare, men Taeping var nog lycklig att få
den starkaste bogserångaren och ankom derför till
London en half timme förr än Ariel samt vann det
utsatta priset af 500 pund sterling, som öfverlemnades
till kaptenen som en välförtjent utmärkelse. Denna
händelse är tillika ett slående exempel på, huru den
noggrannare kännedomen om vind- och strömförhållandena
och en fullkomnad seglingskonst öfver hufvud till och
med på så långa afstånd kunna sätta segelfartygen
i stånd att göra sina resor med nästan lika stor
regelbundenhet som ångfartygen, ty af de öfriga tre
klipperskeppen inträffade det ena 3/4 timme senare
än Ariel, det andra en och det tredje tre dagar
senare. Nu mera byggas inga klipperskepp i Amerika.
Jakten (yachten) är en klipper i smått. För
samfärdseln är hon utan egentligt värde, mera ett
privatfartyg, som rikt folk för nöjes skull lägger sig
till i och för kust- och lustsegling. Framför allt
måste yachten vara lätt bygd och beqvämt inredd. Hvad
seglen beträffar, måste de motsvara de högsta anspråk,
som man kan ställa på ett fortskaffningsmedel med
endast vinden till drifkraft. Derför är yachten
mer än alla andra fartyg lämplig för regattor och
kappsegling. Sådana yacht-races förekomma ständigt i
England och Nordamerika; de tillställas af särskilda
yacht-clubs och taga allmänhetens intresse i anspråk
nästan lika mycket som kapplöpningarna vid Ascot och
Epsom. Den mest berömda bland dylika kappseglingar,
hvarvid ett pris af 90 000 dollar (343 800 kronor)
var att vinna, egde rum i december 1866, men också
var banan, som de små fartygen hade att genomlöpa,
ingenting mindre an Atlantiska oceanen. De tre
amerikanska yachterna Henrietta om 205, Vesta om 201
och Fleetwing om 212 ton, hvardera med en besättning
af omkring 30 man, lemnade New-Yorks hamn den 11
december för att utanför henne ordna sig till
affärd. Alla fartygen hade, det djerfva vågspelet
till ära, klädt sig i flaggskrud. En hel flotta af
lotsbåtar, ångare och andra yachter åtföljde de tre
seglarna, som på ett gifvet tecken klockan l middagen
begynte sin kapplöpning. I ett ögonblick kapades
ångarnas bogsertåg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
