Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur utställningarnas historia - Den första verldsutställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representerade. Elfva år derefter, 1834, då nästa
utställning hölls, hade antalet vuxit till 290
utställare med 2 002 artiklar. På 40-talet egde
ej mindre än tre sådana »expositioner» rum, alla
sammans äfvenledes i Stockholm, nämligen 1840, 1844
och 1847. På den sistnämda uppträdde 243 utställare
med 2 007 artiklar. Under det följande årtiondet
finna vi ingen allmän svensk slöjdutställning, och
i de båda första Verldsutställningarna af 1851 och
1855 var deltagandet från de svenska industriidkarnas
sida ingalunda allmänt. Först 1862 i London sågs
vårt land på ett fullständigare sätt representeradt,
och ännu mera 1866 vid den första skandinaviska
utställningen i Stockholm, som omfattade ej blott
den svenska, utan äfven den norska, finska och
danska industrins alster. Denna i flera hänseenden
märkliga utställning var, som man erinrar sig,
anordnad i en för tillfället uppförd stor bygnad
i Kungsträdgården, då varande Karl XIII:s torg,
och förenad med en skandinavisk konstutställning i
Nationalmuseet, hvilket då första gången öppnades
för allmänheten (fig. 301). Denna särskilda täflan
sins emellan förnyade de skandinaviska länderna
1872 i Kjöbenhavn. Norge hade utställningar 1854 i
Kristiania och 1873 i Drammen, samt 1865 en i Bergen,
särskildt för fiskeriernas redskap och alster.
I Ryssland möta vi utställningar både tidigt och
ofta. Sedan 1818 ha sådana hållits ej blott i Varsjav,
Moskva (6) och Petersburg (6), utan äfven i Kasan,
Astrakan och Tiflis. Märkligast af dessa var den
stora internationela slöjdutställningen i Moskva
1872, juni–september, der man såg samlade alster från
czarrikets alla delar. Rumänien hade en utställning
i Bukuresjt 1868 och Grekland en i Aten 1859. Ja,
sjelfva Turkiet hade 1863 föranstaltat en sådan
i Konstantinopel.
I utomeuropeiska länder finna vi sedan början af
1850-talet utställningar i New-York, Philadelphia
och Washington, i Rio de Janeiro och Pernambuco,
i Cordoba (Argentina), Georgetown (britiska Guyana),
Melbourne i Australien samt (1866) i Saigon i Anam.
Att vi i denna öfversigt ej vidrört hvarken
de många provinsutställningarna, som nu mera
med en viss regelbundenhet återkomma, ej heller
specialutställningar, såsom dem för landtbrukets
och trädgårdsskötselns alster, undervisningsmedlen
o. s. v., är naturligt. De ha alla utan tvifvel
utöfvat och utöfva ett fruktbart inflytande, men utom
det, att deras mängd gör deras uppräknande omöjligt,
skulle det äfven här ligga på sidan om vårt ämne. Vi
öfvergå derför nu till utställningarnas senaste
utvecklingsskede, det, der de uppträda i form af
verldsutställningar.
Den första verldsutställningen. Redan 1845 nedsatte
Society for the promotion of arts etc. i London en
komité för att anordna en allmän utställning för de
förenade konungarikena. Komitens bemödanden kröntes
dock med mycket liten framgång; men 1847 föranstaltade
samfundet en mindre utställning af manufakturvaror,
hvilken slog så väl ut, att hon ej blott året derpå
förnyades, utan att man äfven beslöt anställa en sådan
hvarje år samt efter en mellantid af fem år en stor,
för hela det britiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
