Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gullbacken vid Gullögla
57
Till denna iiamngrupp hör Gullbacken vid Gullögla. »I
Gullbacken ligger en skatt begraven.» »Förr bodde de troll i Gullbacken.
De ligger gull och silver begravt där.»1
Hur gammalt namnet Gullbacken är undandrager sig vårt
bedömande.2
Detta torde dock ej vara den ursprungliga formen av backens
namn. Ur namnet på gården Gullögla låter det sig nämligen göra
att med stor sannolikhet konstruera fram en äldre.
Gullögla omnämnes tidigast 1496 som gulugla? 1573 kallas
gården (enligt Nordlander) Gulugle. Det av ålder brukliga
dialektuttalet är (enligt médd. av fru Eva Österberg gulugla) I senare
leden föreligger här ett gammalt ord med betydelsen ’kulle’.
Osammansatt bildar detta i fornspråket förefintliga ord namnet Hugle i
Östervåla s:n, vilket 1492 omnämnes som i hwgläá och 1583 som Hugla.5
1 Se ovan s. 43 ff. — Även Sahlgrens förklaring kan här tänkas. Om man
av till Gullbacken knuten folktradition endast hade upptecknat »Uttryck som
man ofta får höra om Gullbacken», skulle dessa i detta fall kanske.anses som
tillräcklig motivering. Men då man nu därjämte har de i folktron så levande
skattesägnerna och platsen gör intryck av att ha uppfattats som skattkammare (och
boning) för trollen, anser jag förklaringen ur guldskatter bestämt vara att föredraga.
Det kunde ju tänkas att det. bildats berömmande namn också på Silver-.
Silverberget vid Domarbo bör emellertid förklaras på annat sätt. Namnet skall
naturligtvis sammanhållas med sägnen om en silverorm (eller silvertöm). Se
ovan s. 44 f. Om finländska namn på Silver- på grund av silverfyndigheter se
Finlands svenska folkdiktning 2 (Sägner): 1, Hfors 1928, s. 377 ff. Rörande folktron
om »silverskred», »härorm» m. m. hänvisas till samma arbete 7 (Folktro och
trolldom): 1, Hfors 1919, s. 592.
2 På Uppsala läns lantmäterikontor finnas inga kartor över Gullögla. Här
rinnas endast karta och protokoll över förrättning av 1808, gällande »en Urfjäls
Äng, Gullöglan», även kallad »Gulögla Äng», som låg i närheten av Kilängen,
utjord till Nyvla rusthåll, på Bälinge härads allmänning. Gullöglan tillhörde då
Nyvla, men har säkert uppkallats efter gården Gullögla. I denna handling
omtalas även »Fäbostället Surkällan»,
■ Godsägare Ebbe von Engeström har haft vänligheten genomgå på gården
förvarade kartor och handlingar (bl. a. en karta från 1686). Namnet Gullbacken
har dock ingenstädes påträffats.
3 K. Ortnamnskommitténs excerpter ur outgivna medeltida skrifter.
4 Upplands lagmansdagbok 1490—1494, utg. av K. H. Karlsson, Sthm
1907, s. 50.
5 Enligt Nordlander hos Bråte, nedan anf. st.
Om den av Gullögla, Enögla vid Enköping och Vän(n)ögla i Simtuna s:n
representerade ortnamnsgruppen på -ögla, sannolikt alla med ordet hughle, och det
märkliga Thorshughle invid Uppsala se K. H. Karlsson i Uppland, Skildring af
land och folk, Bd 1, Upps. 1905, s. 416; J. Nordlander i denna tidskr., Bd 7
(H. 30), s. 195; samt framför allt E. Bråte i Arkiv för nordisk filologi, Bd 29, s. 103 ff.
Thorshnghles belägenhet belyser C. M. Kjellberg i NoB 1 (1913). s. 126 ff. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
