- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
58

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

Oskar Lundberg

Ordet hughle sammanhänger med adjektivet hög. I ’(grav)hög5
ha vi ju en substàntivering av detta senare. Vid sidan av hög fanns
i fornsvenskan en biform hugh (med kort u).1 Med denna w-vokal
finnas en del avledda ord, bland dem hughle.2 > <

Innebörden av det sistnämnda är alltså’hög’, ^kuhV, men ordet
synes icke ha betecknat gravhög, gravkulle, utan en mindre
naturlig höjd. Vid Enögla befinnes emellertid en ganska ansenlig höjd
sannolikt gå igen i namnet.3

Då det nu i Grullögla icke finnes någon annan höjd, till vilken
namnet otvunget låter sig hänföras,, än Gullbacken, så framgår
härav att *Gul(l)-hughle är det äldre namnet på just denna backe.

I Gullbacken (före b) vore det ju teoretiskt tänkbart att an- *
sätta ett Gudh- i förra leden. I Gullhughle är detta däremot ej
längre möjligt, då ljudutvecklingen Gudh- till Gull- icke är känd
framför /?. Härigenom har det lyckats att med säkerhet föra
namn-givning på ursprungligt Gull-, härledande sig från gullskattesägner,
tillbaka till medeltiden.

Såväl det östgötska Gullberg som Gullborg (det senare med
fornborg!) göra ju starkt intryck av att vara från hednatiden,
Gull-ögla ligger ju visserligen rätt långt upp i skogen, men nära en
urgammal kulturbygd. Vallarna på ömse sidor om den bäck, som
flyter här förbi, föra direkt ned till denna bygd och avrinningen
har .nog alltid varit god. Namnet Gullögla kan därför mycket väl
gå tillbaka till hednatiden, även om platsen ej lika länge ägt
(bofast) bebyggelse. Som en ort, vilken folk vid färd upp till
skogarna ofta kom förbi, kán Gullhugle ha varit omtalad redan i
avlägsna skeden av vår förhistoriska tid. En säker datering till tiden
före 1496, då namnet tidigast förekommer, står dock icke att vinna,
men sannolikt är namnet betydligt äldre.

Redan under medeltiden fägnades alltså våra uppländska för
fäder åt sägner om »Gullhugle». Vid dagsljus sågo de, fikna men
tyglade av vördnad och fruktan, mot kullen som rymde guldskatter
och när de kommo här. förbi i mörkret räddes de för trollen.

1 N. Lindqvist, Bjärka-Säby ortnamn, Del 1, Sthlm 1926, s. 140 o. där cit. litt.

2 Se Bråte anf.. st. och T. E. Karsten, Germanisch-finnische
Lehnwortstu-dien, Hfors 1915, s. 146. . . ’

3 Ordet hughle föreligger icke i Uggelsta i Bälinge, ehuru detta fordom börjat
med H-. Namnes 1322 som in huggefistum (SD 3, s. 538) och torde innehålla
forn-svenska personnamnet Hugge. Däremot troligen i Uggeln i.Ärentuna, men detta
låter sig här icke avgöras på grund av avsaknad av fornformer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfornmi/431/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free