Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Asinus ad lyram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myt., Apollons son, läkekonstens
gud, död. af Zeus’ blixt.
ask-onsdag, fastans början, då
katol. beströ sig med vigd aska.
Askungen, se Cendrillon.
Aslög, se Åslög.
Asmanshausen, by i Hess.-Nassau,
1,022 inv. Vin.
Asmōdi (Asmodeus), ond ande
dödade enl. Tobie bok Saras 7 män;
äktenskapsdjäfvul.
Asnières (aniär), fr. stad vid Seine,
13,336 inv. Vattensport.
à son aise (a sonnäs), fr. i godt mak.
Asov’, ry. st. vid Asovska sjön,
25,124 inv.
Asovska sjön, vik af Svarta haf.,
37,496 kv.km.
asp, Populus tremula L., Salicineæ,
träd i Europa, n. Asien, N. Amer.,
löf till foder, virke till tändstickor.
Aspar’agus, bot., sparris.
Aspāsia, snillrik, skön grekinna,
Perikles’ maka, oriktigt ansedd s.
hetär. Efter Perikles’ död gift m.
Lysikles.
Aspe (asp), fr., dal i Pyrenéerna.
aspekt’, utsikt; en planets ställning
i förh. till en annan.
asper, litet silf.-mynt i Orient.,
1/120—1/100 af en piaster.
As’pern, by nära Wien vid Donau.
Sl. 21—22/5 1809.
Asper’ula L., Rubiaceæ; af A.
odorata, välluktande, krydda t. vin
(tyskarnes »Maitrank»); af A.
tinctoria, färgämne.
aspic’, fr., kall, med gelé omgifven kötträtt.
Aspīdium Sw., ormbunke,
Polypodiaceæ; af roten medel mot mask.
Aspinwall (-wål), se Colon.
aspir|ant, lat., tjänstsökande, -at,
m. h-ljud uttalad bokst. -ator,
app. till uppsugn. af gaser o.
framkallande af en stark luftström.
-era, söka, eftersträfva; språkv.,
uttala bokst. med h-ljud.
aspirīn, farm., salicylättiksyreeter,
mot ledgångs- o. muskelreumat.
samt hufvudvärk.
Asplången, sjö i Östergötl.
Aspromon’te, it. bergskedja,
högsta topp Monte Alto, 1,964 m.
Aspropōtamo, gr. flod, se Akeloos.
Asquit (äss’kith), Herbert Henry,
eng. statsm., f. 1852 Morley, 90/95
inr.-min., 09 prem.-min.
ass, se as.
ass, tonk., ♭ för a.; ass dur,
tonart m. fyra ♭.; ass moll, tonart
m. sju ♭.
assagaj’, kastspjut m. förgiftad
järnspets, hottentotters, kaffrers
förnämsta vapen.
assāi, it., tonk., nog; ganska, tämligen.
Ass’am, ford. kon.-rike, eng. prov.
i O.Ind., 145,666 kv.km., 5,841,878
inv. Hfl.: Brahmaputra, hst. Gauhati.
assassīner, arab., polit.-relig.
mohammed. sekt, 1090 stift, af
Hassan ibn Sabbah, ägde borgar i
Pers. o. Syrien, bekämpade både
mohammedanerna o. korsfararne;
deras öfverhufvud, »den gamle fr.
berget», fordrade obetingad lydn.
o. mord på ordens alla fiender;
1256 utrotad af mongolerna.
assekurans’, medelt. lat., försäkr.
mot olycksfall.
assemblée (-sangblē), fr., församl.;
a. nationale (-nall’),
nationalförsamling.
Asser, son till Jakob, stamfar för en
af de 12 israelit, stammarna.
assess’or, lat. förr bisittare i
hofrätt; 1910 afskaffade.
Assien’to, sp., fördrag, is. det,
hvarigm Spanien 1713 beviljade Engld
ensam rätt till negerexport.
assiett (aschätt’), fr., litet fat.
assign’āter, fr. pappersmynt 1790
o. under revolut. Afskaffade gm
utfärdande till för stort belopp
(45,578 mill. francs).
assign’ation, lat., anvisning, -era, anvisa.
assimilation, lat., 1) fysiol.,
näringsämnenas förvandl. i
djurkroppen; 2) språkv., en
konsonants förvandl. till likhet m. en
efterföljande, t. ex. stanna af
stadna, it. cattivo af lat. captivus.
assisdomstol, fr., kriminaldomst.
Assisi, it. st., 17,378 inv., kloster.
assist|ans’, lat., hjälp,
pantlånekontor. -ent, biträde, -era, hjälpa,
is. fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
