Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bourbon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hängsmycke af guld l. brons från
hednatiden; 2) numism.,
medeltidsmynt af tunn silfverplåt m.
prägel på en sida.
brakved, se Rhamnus.
brakycefāl, gr., mska m. kort
hufvudskål. Motsats: dolikocefal.
Brām|a, ind. gud, världens o. mskns
skapare, -aism, hinduernas rel.,
antagande B. ss. högste gud. -aner,
hind. teologer, hka jämte
offer- o. tempeltjänst äfv. utöfva världsl.
befattn.; utgöra den 1:a af de 4 ind. kasterna.
Bramah, Jos., eng. mek., f. 1749
Stainboroagh, d. 14, uppfann 1796
hydraul. pressen o. det s. k. bramahlåset.
Bramante, egentl. Donato
d’Angnolo, it. arkit, f. 1444 Castel
Durante, d. 14 Rom.
Bramaputra, en af Asiens största
fl., 2,888 km. l.; bildar v. sitt
utlopp i Beng. viken jämte Ganges
ett stort deltaland.
Brambeck, Ax. Edv., bildh., f. 1843
Hälsingborg, har utfört Sorg, Psyke m. m.
bramīner = bramaner
(se und. Brama.
bram|rå, näst öfversta rån. -segel,
seglet vid bramrån. -stång, andra
delen af masten, nedifr. räknadt.
brand, 1) bot, se brandsvamp.
— 2) Gangræna, patol., lifvets
upphörande i en kroppsdel, s.
därvid ant. uppmjuknar o.
sönderfaller (fuktig b., kallbrand,
sphacelus) l. förtorkar (torr b.,
mumifikation). Kan äfv.
angripa bensystemet (nekros).
Orsaker: kross-sår, förbränn.,
förfrysn., frätande ämnen,
tillsnörning l. annat ihåll. tryck (liggsår),
vissa bakteriers (tillhörande de
s. k. sårbakterierna) inkommande
i väfnaderna (ss. vid
hospitalsbrand), vissa sjukdomar, ss.
tyfus, kopporna m. m. Behandl.:
omslag med karbololja,
kamfersprit o. d., stärkande medel, ss.
kina, vin, frisk luft, kraftig föda
m. m. Åldersbrand, s.
förorsakas af rubbn. i blodomloppet,
angriper vanl. tårna, men ofta
äfven foten o. smalbenet.
Brandelius, B. J. G., militär o. mål.,
f. 1833 Fredsberg, d. 84.
Brandenburg, 1) preuss. prov. o.
preuss. monarkiens stamld, 39,896
kv.km. 3,108,554 inv. Slättland.
Hst. Berlin. B., som 1144 blef
markgrefsk., förlänades 1415 ss.
kurfurstend. åt Fredrik VII af
Hohenzollern, från hkn
härstammade kurf. Fredr. III (1688/13),
s. 1701 ss. Fredr. I antog titeln
kon. af Preussen (se vidare
Preussen). — 2) st. i B. 1, vid Havel,
49,250 inv. Domkyrka, fabr.
Brandenburg, Friedr. Wilh. v.,
gref., f. 1792 Berlin, son t. kon.
Fredrik Vilh. II o. grefvin.
Dönhoff, 48 gen.-löjtn. o. s. å.
min.-pres., d. 50.
Brander, se Sköldebrand.
Brandes, 1) Georg, dan. lit.-hist.,
f. 1842 Köpenh., dels på resor,
dels i Danmark. Skr.:
Hovedströmninger i det 19:e århundredes
lit. m. m. — Hans bror 2) Edv.,
förf., dram., f. 1847, folketingsman
(vänstern) sed. 81. Skr.: Et
besög (uppf. i Sthm), En förlovelse
m. m.; har äfven öfvers. några
fornind. skådespel.
Brandis, Krist. Aug., ty. filol. o.
filos., f. 1790 Hildesheim, d. 67
ss. prof. i Bonn. Skr.: Handb.
d. griech.-röm. Philos. (35/66).
brandrör, se perkussions-,
tidrör.
brandsats, kr., blandn. af harts,
salpeter, svafvel o. mjölkrut.
brandskepp, brännare, m.
brännbara ämnen fylldt fartyg, afsedt
att antändas o. sätta eld på fientl. flottor.
brandsvamp, Ustilagineæ,
Ascidiomycetes, bot., parasitsvampar hos
näringsväxter, som de förstöra.
Brandt, Enevold, dan. adelsm., f.
1736, halshuggen 72. Struensees förtrogne.
Brandt, Georg, kem., f. 1694
Riddarhyttan, 57 bergsråd, d. 68.
Uppt. kobolt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
