Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Ficus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filolōg, gr., språkälskare,
språkkännare. -ī, dels studiet af språk,
is. klassiska, dels studiet af
litteratur, företrädesvis den grekiska
o. latinska, dels ock, enligt Wolf
o. Böckh m. fl., vetensk. om den
klassiska forntidens kultur, d. v.
s. de gamle grekernas o.
romarnes hist., relig., offentl. o. ensk.
lif, språk, konst o. litteratur.
Filomēle (lat. Philomela), gr.
myt, kon. Pandions dotter, hkn,
skändad af sin svåger, af gudarne
förvandlades till en näktergal.
Filon (lat. Philo), gr.-judisk filos,
fr. Alexandria, d. omkr. 54 e. K.,
sökte gm en allegorisk tolkning
visa, att i G. T. funnos hans tids
filosofiska, is. nyplatonska grundsatser.
Filopoimen (-oj’-; lat.
Philopoemen), »den siste greken», f. omkr.
253 f. K., 207 öfverbefälh. för
akajiska förbund., tuktade Sparta,
blef i fälttåget mot messenierna
öfverrumplad o. fången samt af
deras anförare tvingad att tömma
giftbägaren 183.
filosōf, gr., vishetsvän; tänkare;
person, s. ägnar sig åt studiet af filosofi.
filosofī, gr., egentl. kärlek till
vishet, äfven kallad världsvishet, den
gm tänkandet förmedlade, i och
på sig själf grundade kännedomen
om de gm vissa begrepp o.
begreppsserier betecknade föremålen,
således, ss. varande ett vetande i
o. gm begrepp, den allm.
vetenskap, (kännedom, om gudoml. o.
mänskl. ting, vetensk. om idéerna
o. vetandets yttersta grunder m.
m.), hkns inflytande ingen särsk.
vetenskap kan undandraga sig,
lika som hon äfven å sin sida
hämtar näring från vetandets alla
öfriga områden. Namnet f. skall
först ha blifvit begagnadt af
Pytagoras o. kom från grek. först
till romarne o. sedan till de
öfriga västerl. folken. — Platon
indelar f. i dialektik, fysik o. etik,
Aristoteles i logik, etik, politik,
naturfilosofi, estetik, Wolff i
teoretisk o. praktisk f. — Olika
grenar af f. äro: logik, metafysik,
psykologi, etik, estetik, natur-,
hist., religions- o. rätts-f. — I
anseende till sina hufvudgrunder
raka motsatser äro: empirism o.
rationalism, idealism o. realism,
materialism o. sensualism,
spiritualism o. kriticism, skepticism
o. panteism, teism o. deism (se d. o.).
Filos’tratos (lat. Philostratus),
Flavius, gr. sofist i slutet af 2:a
årh. e. K. Skr. lefnadsteckn.
öfver Apollonios från Tyana,
beskrifn. öfver taflor m. m.
fils (fiss), fr., son; junior.
filt, tekn., gm smntryckning,
gnidning, klappning, borstning o. s. v.
samt under inflytande af värme
o. fuktighet åstadkommet tyg af
ull o. andra djurhår. Anv. is.
i hattillverkning; äfven ett slags
täcke af väfdt tyg.
filter, se filtrum.
filtrēr|a, tekn., medels någon porös
kropp (papper, kol, sand o. s. v.)
afskilja en vätska från i henne
befintliga olösta ämnen. Filtrum,
porös kropp, hvarigm en vätska
kan silas; silduk, silpapper.
-papper, papper, som användes vid
filtrering.
filūr, fr., skälm, spetsbof.
Fimbulvinter, nord. myt, treårig
vinter, närmast föreg. Ragnarök.
fināl, lat., slut; tonk., slutsatsen i
en större komposition, slutstycket
i hvarje akt af en opera.
finansdepartement, afdelning af
statsförvaltningen, där ärenden af
finansiell natur föredragas.
finan’ser, fr., statsinkomst, o.
deras förvaltning; förmögenhetstillstånd.
fin de siècle (fäng dö siäkl) fr.,
sekelslut, ett under 1890-talet i
Paris spridt uttryck ss. beteckn. för
öfverkulturen vid 19:e seklets slut.
fine, it. tonk., slut (på ett tonstycke).
Fineman, Karl Ol., sv. skolm., f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>