Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finlay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knutssons tåg till F. 1293 o. freden i
Nöteborg 1323, då Systerbäck
bestämdes ss. gräns mot Ryssland,
blef sv. väldet befäst i F., hvars
hist. sedermera under nära 5 årh.
är gemensam med Sveriges.
Reform. kan anses vara inf. 1531.
F. upphöjdt till storfurstend. 1581.
Ehuru landet såväl under
unionstiden s. de 1:a Vasaregenterna
otaliga gånger öfverfölls af
ryssarne, undergick dess område ej
ngn förändring. Under Gustaf II
Adolf fick F. gm freden i
Stolbova 1617 Keksholms län samt en
tryggare gräns mot Ryssland. 1623
inrättades Åbo hofrätt, o. under
den tid Per Brahe d. y. var F:s
gen.-guv., blefvo landets inre
förhåll. till dess stora båtnad
omgestaltade; sål. fick F. då bl. a. eget
univers. i Åbo 1640. Gm Karl
XII:s ödesdigra krig m. Ryssland
blef F., öfver hkt »den stora
ofreden» gått s. en ödeläggande brand,
svårast hemsökt o. vid fredsslutet
i Nystad 1721 måste till Ryssl.
afstås en del af Keksholms o.
Viborgs län. Olycksbringande blef
äfven hattpartiets ry. krig, i det
F. i freden i Åbo 1743 förlorade
landet ö. om Kymmene älf o. s.
om Saima samt Nyslott m.
område. Såväl und. »frihetstiden»
s. und. F:s sista sv. regenter
visade sig stor lifaktighet i dess
inre utveckling; flere nyttiga
inrättning infördes, bl. a.
storskiftet; 1776 instiftades en ny
hofrätt i Vasa o. 1797 Finska
hushållningssällsk. 1809 gm freden
i Fredrikshamn fören. med
Ryssland, fick F. behålla sin religion
o. sina grundlagar; i spetsen för
styrelsen ställdes en regeringskonselj
(nuv. senaten). 1811 blef med
F. den ryska delen däraf förenad;
1812 Hälsingfors hst., 28 univ.
äfven ditflyttadt. Sed. 69 ny
landtdagsordning, enl. hkn
representationen, landtdagen,
sammanträder hvart 5 år. Gm den sed.
1897 pågående russificeringen har
landets forna själfständighet så
godt som upphört, 01 upphäfdes
ock härens själfst. ställning, 09
Viborgs län o. 10 hela F.
administrativt o. polit. införlifvadt med
Ryssld. Storfurste: ryske tsaren.
Utgifter 111,000,000 mark (09).
Skuld 139,000,000 mk. (09).
Fin’lay (-lä), Geo., eng. hist., f. 1799
Faversham, d. 75 Athen. Skr.
Greklands hist. m. m.
Finn, namn på den jätte, s. enl.
sagan byggde Lunds domkyrka åt
den hel. Laurentius.
finnar, läk., en is. i ansiktet o.
på näsan framträdande
hudsjukdom, best. i en inflammation
i hårsäckarna o. talgfolliklerna.
Bland många försökta botemedel
må nämnas svafvelblomma
blandad med sprit.
Finnboda, skeppsvarf o. slip nära Sthm.
Finngrunden, grund i s. delen af
Bottniska viken. Station för fyrskepp.
Finnmarken, amt i Norge, 32,952 inv.
Finnow, fl. i Brandenburg,
utmynnar i Oder, 45 km. l. F.-kanal
förb. Oder m. Havel.
Finsen, Niels Ryberg, dan. läk., f.
1860 på Färöarna, d. 04 i Köpenh.,
undersökte ljusets fysiol.
verkningar o. upprättade ett
medicinskt ljusinstitut i Köpenh.
Nobelpristagare 03.
finska språket och litterat.
Finska spr., Suomen kiele, det
spr., s. talas af omkr. 1 ¾ mill.
af Finlands inv. samt en liten del
af Sveriges, Norges o. Rysslands
befolkn. o. hkt fennomanien (se
d. o.), undanträngande svenskan,
söker göra till kulturspr., är den
förnämsta af de grupper, i hka
man delat de af omkr. 10 milj.
mskor talade finskugriska, t.
uralaltaiska stammen hörande språk.
Lit.: Märkligaste alster af den
äldsta lit. är Kalevala (se d. o.).
Närmast före o. efter skilsmässan
från Sverige har utbildat sig en
ganska omfångsrik litterat.,
hvilkens förnämsta målsmän varit o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
