Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Glödning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gozz’i, Carlo, gref., it. dram., f.
1722 Venezia, d. där 46. Skr.
lustspel, dram. sagor m. m.
Goldonis motståndare.
graal, se gral.
Grabbe, Christ. Dietr., ty. dram.,
f. 1801 Detmold, d. där 36.
Gracchus, Tiberius och Cajus, bröd.
af Semproniernas släkt, Cornelias
söner, sökte få den rom.
statsjorden fördel. mel. de fattige, stupade
i striden därför, den förre 133,
den senare 121 f. K.
grâce (gras), fr., l. gratie, lat.,
behag; ynnest. — Gracerna, gr.
o. rom myt., behagets gudinnor.
— Graciös, behaglig.
Grācia, förstad till Barcelona.
grad, lat., 1) fys., se termometer;
2) mat., 1/360 af en cirkels
periferi l. 1/90 af en rät vinkel; 3)
mat. geogr., bredd-g. 1/360 af en
meridiancirkel = 15 geogr. mil;
längd-g. 1/360 af en parallelcirkel,
således under ekvatorn = 15 geogr.
mil, men aftagande mot polerna.
1 g. = 60 minuter (’), 1 min. =
60 sekunder (").
gradēra, medelt.-lat., indela i
grader, värdera, uppskatta.
Gradiska, se Görz.
graduāle, lat., i luth. kyrkan psalm,
mel. syndabekännels. o. episteln,
i kat. kyrk. responsorialsången
efter läsningen af episteln.
gradu|ell’, lat., som sker l. är
inrättad gradvis, -ēra, tilldela akad.
lärdomsgrad.
gradus, lat., steg.
Græcia, lat., Grekland.
Graff, Anton, ty. portr.-mål., f. 1735
Schweiz, d. 13 Dresden.
grafīk, gr., tecknings- o. skrifkonst,
is. diplomatisk.
grāfisk konst, konsten att
mångfaldiga plåtar för bok-,
kopparsticks-, sten-, träsnittstryck o. dyl.
grāfisk statīk, framställn. af
jämviktsvillkoren f. en kropp medels
linjer i st. f. med tal.
grafīt, gr., min., gläns, svart,
kemiskt rent kol; förek. insprängdt i
mga bergarter, ss. granit, gnejs,
glimmerskiffer. I Sibirien, Baiern,
Böhmen m. m. Anv. till
blyertspennor, elektricitetsledare,
smältdeglar, ss. puts- o. polermedel,
inom galvanoplastiken m. m.
grafitypī, gr., konsten att eft. en
teckn. l. skrift direkt åstadkomma
en tryckplåt.
grafofōn, gr., ett slags fonograf.
Grafström, 1) Anders Abrah.,
präst, skald, f. 1790 Sundsvall,
kyrkoh. i Umeå, d. där 70. Skr.:
Norrland, Harpan, Sången m. fl.
populära tyriska dikter. Saml.
arb. utk. 1864. — Hans son 2)
Tor Frith., präst, skald, f. 1827
Karlberg, 66 kyrkoh. i Klara förs.
Sthm, 72 öfverhofpredik., 80
ordensbisk., d. 83 nära Sthm. Skr. :
Sångens framtid (52), Fjäll-lappen
(61) m. m. Saml. arb. utg. 84.
Graham (gräem), Sir James Rob.,
eng. statsm., f. 1792, 30/55 flere
ggr min., d. 61.
grahamsbröd (gräemms-), eft. den
am. läkaren Sylvester Graham
uppkalladt bröd af sammanmalet
hvetemjöl l. rågmjöl.
Graier (graj’er), gr. myt, tre
döttrar till Forkys, systrar till
gorgonerna, fula, med tills. endast 1
öga o. 1 tand.
Gral, enl. medeltidssagan den af
en enda ädelsten förfärd. kalk,
Kristus begagnade vid nattvardens
instift. o. hvari Josef af Arimatia
uppsamlade litet af den korsfästes
blod, hvarefter han förde den till
det otillgängliga berget
Montsalvage i Britannien. Gaf uppkomst till
G.-sagan, i Frankrike nära förenad
m. Artussagan o. mångfald, bearb.,
is. af Chrétien de Troyes,
Wolfram v. Eschenbach, Rich.
Wagner m. fl.
gram (abbr. gr.), fr., viktenh. i
metersyst. = vikt af 1 kcm. destill.
vatten vid + 4° C. 1 g. = 10
deci-g. = 100 centi-g. = 1000
milli-g. = 0,1 deka-g. = 0,01
hekto-g. = 0,001 kilo-g.
grammatīk, gr., språklära -ālisk,
hörande till l. öfverensstämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
