Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marinmålning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Masreliez (maröljē), Louis Adr.,
hist.-mål., f. 1747 Paris, kom s.
späd till Sverige, 84 prof., 05
direkt. för mål.-akad., d. 10 Sthm.
Priamos hos Akilleus m. m.
mass’a, negerspr., herre, husbonde.
Massa Carrāra, ford. it. hertigd.,
sed. 1859 jämte Modena it.
provins. M., 1,781 kv.km., 174,400
inv. Hst. Massa, 5,000 inv.; bisk.
Massachusetts (-tjû’setts), förk.
Mass., n.-amer. fristat v. Atlant.,
21,535 kv.km., 2,900,000 inv.
Huf.-när.: åkerbr., industri, fiske,
handel. Hst. Boston.
massage (-sāsch), fr., mek. behandl.
af sjukd., bestående i knådande,
strykande, tryckande, klappande
af musklerna.
massagēter, forntida nomadfolk i
Central-Asien.
massak’er, fr., massmord, blodbad.
Massé, Victor, fr. komp., f. 1822,
d. 84 Paris. Talr. operor.
Masséna, André, fr. milit., f. 1758
Nizza, sed. 78 i fr. tjänst, slog
ryssarne 99 Zürich, 1800
öfverbefälh. i Ital., 04 marsk., 07 hert.
af Rivoli, 09 furste af Essling,
10/11 öfverbefälhaf. i Portugal,
14 pär, d. 17 Paris.
Massenet (-sönä), Jules Emile Frédr.,
fr. komp., f. 1842, 78 prof. Paris.
Komp. operor, orkesterverk,
klavérstycken m. m.
massēra, fr., behandla m. massage.
Massil’ia, lat. namn på Marseille,
(se d. o.).
Massillon (-sijång’), Jean Bapt., fr.
teol., f. 1663 Hyéres, 04 Ludv. XIV:s
hofpred., 17 bisk. i Clermont, d. 42. Förf.
Massinger (mäss’indschör), Phil.,
eng. dram., f. 1584, d. 40 London.
Skr.: The duke of Milan m. m.
massīv, fr., tät, tjock, alltigm af
sma ämne.
massorēter, jud. skriftlärde, s.
samlade gramm. o. krit. anm.
(massorā) till G. T.
Mastāi-Ferretti, se Pius IX.
mas’tix, tekn., färglöst l. gulaktigt
harts af Pistacia Lentiscus L. på
Kios; delv. lösl. i alkohol; anv. t.
rök- o. tandpulv., kittfernissa m. m.
Tuggas i orienten.
mastodon’ten, gr., fossil mångklöfv.
m. stora stöttänder, i Europas o.
Indiens tertiär- o. N.-Amerikas
diluvialform.
māsur, ty., is. hos björk o. lönn
förekom, missbildn. gm förhindrande
af ordentl. årsringars bildande.
Matabēlelandet, hufvudsakl.
beståndsdel af det forn. M.-riket i
s. ö. Afrika, del af det brit.
skydds-områd. Syd-Rhodesia, 187,600 inv.
Stad Buluvajo.
matadōr, sp., förnämste
tjurfäktaren i Spanien; högsta korten i
vissa spel; viktig, mäktig man.
Matamōros, st. i Mexico vid Rio
grandes utl. i Mex. vik., omkr.
8,347 inv. Hamn.
Matapān, Kap M., näst Tariffa
Europas sydligaste spets.
Matark, sp. st. vid Medelhaf., 19,704
inv. Industri.
match (mätsch), eng., spel, täfling.
maté, ett af de torkade bladen af
Ilex Paraguayensis beredt te, särsk.
anv. i Syd-Amer. Kallas äfven
Paraguayté.
Matejko, Jan Alojzy, polsk
hist.-mål., f. 1838 Krakov, 73/85
direkt. för konstskolan där, d. 93.
matematīk, gr., vetensk. om
storhet.; delas i ren m., (aritmetik,
algebra, geometri, differential- o.
integralkalkyl m. m.) o. tillämpad
m. (mekanik m. underafd.,
astronomi, geodesi m. m.).
māter dolorōsa, lat., den öfv. Jesu
död sörjande modern.
materiāl, lat., råämne; allt f. ett
visst företag erforderligt.
materialism’, den lära, enligt hkn
materien l. det sinnligt förnimbara
är grundvalen f. alla fysiska
o. psykiska fenomen. Hvad
materien själf är, är icke bestämdt.
Alla teorier om m. sluta med motsägelser.
matēri|e, lat., kroppsl. ämne i mots.
till form l. kraft. -ell, kroppslig,
syftande på kroppsl. ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
