Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Paolo Veronese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
93/96 mot Frankr., d. 07 ss.
flykting i London.
Paolo Veronese se Veronese.
pap|a, lat., påfve. -āl, påfl.
Papāver se vallmo.
papegojor, Psittacideæ Sundev.,
Zygodactyli, i tropik. inhemsk
familj m. talrika släkten o. arter,
ss. aras, Sittace Finsch, i s. och
mell. Amer., jako, Rhodurus, i
v. och inre Afr., kakaduor,
Camptolophinæ, i Austral. och på
ind. öarna, lori-p.,
Trichoglossinæ, på sma ställen.
Papeïti, hst. på Tahiti. Hamn.
papeterī, fr., egentl.
pappershandel, prydl. omslag med
brefpapper, kuvert o. d.
papiermaché (-piemaschē), fr.,
plastiskt ämne af pappersmassa m.
åtskilliga tillsatser, hvaraf pressas
dosor, toalettsaker o. d.
papīllo, lat., fjäril; ett dagfjärilsläkte.
papiljott’, fr., pappersrulle för
håruppläggning.
papiller, lat., anat., små vårtartade
upphöjningar, is. hud- o. känsel-p.
på läderhudens yta o. smak-p. på tungan.
Papin (-päng’), Denis, fr. fys. o.
mat., f. 1647 Blois, d. 14 Engld.
Uppfann en ångmaskin m. cylinder
o. den eft. P. benämda grytan.
Papiniānus, Aemilius, berömd rom.
rättslärd, f. omkr. 140, slutl. præfectus
prætoris, afrättad 212 af Caracalla.
Papins gryta (-pängs’), gryta med
lufttätt slutande lock och säkerhetsventil
f. kokning m. ångtryck.
papism’, lat., påfvedöme, äfv. lär.
om påfven ss. Kristi ofelbare ståth.
på jorden.
papp, tjocka blad af sämre
pappersmassa l. af flere smnlimmade
o. hoppress. pappersblad.
Pappenheim, Gottfr. Heinr., gref.
t. P., österr. fältherre i 30-år.
kriget, f. 1594 på slottet P. i
Franken, 14 katol., stormade 31
Magdeburg, sårades 32 vid Lützen, d.
s. å. i Leipzig.
papper, gm hopfiltning af fibrer på
våta vägen framställdt ämne,
hvartill förr blott lump, men, emedan
denna ej räcker till, på senare
tid äfv. halms, träds, nässlors m.
m. cellulosa användes. Tillverkas
numera sällan för hand, utan
mest på maskin, hkn i medeltal
tillverkar lika mycket s. 120
personer. Finnes af många slag, det
mesta förbrukas af dagl. pressen,
men af p. förfärdigas äfv. kragar,
manschetter, hjul, skenor, båtar
m. m. Bland Sveriges förnämsta
p.-bruk (det första kända anlades
und. Gust. Vasas reg.) må
nämnas; Holmen, Klippan, Korndal,
Lessebo, Munksjö, Tumba. Årl.
tillverkn.-värdet f. n. i Sverige 45
mill. kr., hvaraf exporteras för 26
mill. kr.
pappersmullbärsträdet, se
Broussonetia.
pappersmynt, kassainvisn. af stat
l. sedelutg. bank, löpande utan
ränta och betalbar till innehafvaren.
Papp’os, mat. i Alexandria i slut.
af 4:e årh. e. K. Förf.
pa’puas l. negritos, urinv. på
austral. kontinenten o. på öarna
mel. N. Guinea o. N. Kaledonien;
stå på mycket låg kulturståndpkt;
bruna t. brunsvarta; hedningar.
Papyrus antiquōrum W. ett 2/3
met. högt, i Afrikas sumptrakter
o. på Sicilien växande cypergräs,
hvaraf den armstjocka halmens
märgliknande väfnad, skuren i
strimlor, s. korsvis lades på haa
o. pressades, användes s. papper
und. forntiden. Talrika handskr.
på P. a. (papyrusrullar) ha
funnits vid utgräfn. i Egypten.
Parā, prov. i n. ö. Brasil., 1,149,712
kv.km., 328,455 inv. Hst. P. l.
Belem, v. Rio P., omkr. 100,000
inv. Bisk.
pāra, mynt i Egypt. o. Turkiet =
740 piaster = 0,4 öre.
parabās, gr., i den forna grek.
komedien korens tal till publiken.
parābel, gr., liknelse; mat., kurva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
