Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
katol. kyrkan gm inför, af biskopsvälde
o. en del gamla bruk), d. 82.
Puschkin, Alex. Sergejev., ry. gref.,
skald, f. 1799, d. 37 Petersburg i
duell. Rysslands störste
nationalskald, romantiker. Skr. rom.,
dram., epos, hist. skrift. m. m.
pussēra, fr., stöta, undanknuffa;
skuffa fram.
Pussta, ung., vidsträckt grässlätt i
mel. Ungarn, kreatursbete.
pustler, lat., med var fyllda blåsor
i öfverhuden.
Putbus, badort på Rügen, nära
Östersjön, 2,056 inv. Slott.
putrīd, lat., förskämd, rutten.
putt’i, it., mer l. mindre nakna
barngestalter, s. användas i den
dekorativa plastiken l. på
målningens område.
Puttkamer, Rob. Vikt. von, preuss.
statsm., f. 1828 Frankfurt a. d.
Oder, 71/75 reg.-pres. i Gumbinnen,
75 i Metz, 77 öfv.-pres. i
Schlesien, 79 undervisn.- o. 81
inrik.-min., 91/99 öfverpresid. i
Pommern, d. 1900.
Puy (pyī), fr. st. nära Loire, i dep.
Haute-Loire, 20,570 inv. Bisk.,
domk., fabr., museer.
Puy de Dome (pyī dö dåm), 1)
berggrupp i Auvergne, 1,466 m.
h.: 2) fr. dep., 8,016 kv.-km., 544,194
inv. Hst. Clermont-Ferrand.
Pyd’na, g. geogr., st. i Makedonien.
Slag 168 f. K.
pyem’, gr., se varförgiftning.
Pygmālion, gr. myt., kon. på
Cypern, förälskade sig i en af
honom förfärdigad skön kvinnobild,
hkn Afrodite på hans begäran gaf lif.
pygméer, gr., fabelakt. dvärgfolk,
af de gamle förlagdt än till Etiopien,
än till Indien, än till Trakien.
Pyhy (egentl. Peutinger), Konr.
v., nederl. äfventyrare, 1538 Gust.
I:s kansler samt riksr., orsak till
Laurent. Andreaes o. Ol. Petris
störtande, 42 sändebud i Frankrike,
43 fängslad, d. i fängelse.
Pyhäjoki, socken i Österbott. Slag
16/4 1808.
Pyhäjärvi, se Finland.
Py’lades, gr. myt., Orestes’ vän,
g. m. Elektra. Jfr Orestes.
pyloner, gr., tornartade
infattningar till de gammalegypt.
tempelportalerna.
Py’los, g. geogr., st. i Messenien,
Nestors säte.
pyramīd, gr., geom., solid fig. med
en plan, rätlinig fig. till
grundyta o. till sidoytor lika mga i en
pkt (spets) smnlöp. trianglar, s.
grundytan har sidor; vol. = 1/3
af basen ggr höjd.; arkit.,
fornegypt. kgrs pyramidform.,
jättestora grafvårdar. Störst Keops’
p. vid Gize, 151 m. h.; den
kvadratiska basens sida 240 m.
-āltal, se figurtal.
Py’ramos o. Tisbe, ett älskande
par i Babylonien. P. dödade sig,
emedan han trodde T. uppslukad
af ett lejon, o. T. dödade sig i
sorg öf. P:s död.
pyré, se puré.
Pyrenēerna, bergsträcka mellan
Frankrike o. Spanien, från
Medelhaf. till Biscayavik., 429 km. l.,
22/111 km. br., ytan 33,000 kv.km.
Toppar: Mont Perdu, 3,352 m.,
Vignemale, 3,290, Maladetta, 3,306,
Pic du Midi, 2,986 m. h., m. fl.
Pyreneiska freden slöts 7/11 1659
mel. Frankr. o. Spanien.
Pyreneiska halfön, Europas sydv.
halfö, best. af kon.-rik. Spanien
o. Portugal (se d. o.).
Pyrēthrum Gærtn., Compositæ,
blommorna på flera arter i
Kaukasus, Armenien, Dalmatien m. m.
lämna persiskt insektspulver;
andra art. prydnadsväxter.
pyrīt, svafvelkis.
Pyrmont, till Waldeck hör.
furstend., 66 kv.km., 9,102 inv. Hst.
P. vid Emmer, 1,483 inv. Slott,
bek. badort.
pyrofāg, gr., eldätare.
pyrogallōl l. pyrogallussyra,
kem., C6H3(OH)3, färglösa
kristaller, lösl. i vatten o. alkokol,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
