Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Själfdeklaration ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven Estridsson och hans söner,
lefde ännu 1114.
Skjold, dan. sagokon. i Lejre, son
af Odin, stamfar för Danmarks
äldsta kon.-ätt, skjoldungarne.
skjutvapen, s. utslunga projektiler
gm kraften hos krutgas, äro: 1)
artilleri-s., hvaraf de äldsta
gjordes af smidesjärnstänger m.
däröfver trädda ringar. I 14:e
årh. götos de af brons, mot slutet
af 15:e årh. af järn, voro tunga
och oviga o. kallades bombardor,
kartauner, slangor m. m. Gustaf
II Adolf införde lättare kanoner
(läderkan.); 1846 gjorde Krupp den
första gjutststålkanonen, i början
af 1850-talet Armstrong kan. af
spiralform, hopvirade o.
smnsvetsade smidesjärnstänger, sedermera
J. Ericsson sådana af valsad
järnplåt och Uchatius af stålbrons.
På senaste årh. ha begagnats
haubitser o. granatkan., sed. äldsta
tider mörsare o. vallbössor
(aflagda numera). Alla nutida a.
äro rafflade, och bakladdning är
alltmänt införd. Antändes förr
m. lunta, nu m. olika slags
antändningsrör. Till a. kunna äfv.
kulsprutor räknas. Kanoner
delas i fält-, bergs-, belägrings-,
positions- o. fartygsk. 2) hand-s.;
äldsta voro långa och tunga
hakebössor (arkebuser), s. af Karl
V förändrades till musköter med
luntlås; 1517 uppfanns hjullåset
(ett litet räffladt, hastigt
roterande stålhjul, s. slår eld mot en
flinta), 1630 flintlåset och 1807
tändhattlåset. Bajonetten har
begagnats sedan midten af 17:e årh.
Räffling uppfanns omkr. 1490, o.
bakladdn. har varit känd sedan
äldsta tider; men första dugliga
bakladdn .-gevär var Dreyses
tändnålsgvär (1836), s. gaf upphof
åt Chassepots- o. Gras- (Frankr.),
Mausers (tyska rik.), Vetterlis (Ital.),
Beaumonts (Nederl.), Berdans II
(Ryssl.) m. fl. gevär.
Enhetspatronen uppfanns 1829 af Dreyse
o. expansionskulan 1849 af Minié.
Alla nutida krigs-h, äro
bakladdare och rafflade samt skjuta m.
enhetspatron. Lås med fällbara
slutstycken ha Remingtons
(Sverige, Norge, Danmark o. Spanien),
Werders (Baiern) o. Henry-Martinis
(Engld) gevär. Repeter- l.
magasinsgevär m. en ränna för
patroner under pipan l. i
bakstocken finnas af Vetterli (Schweiz),
Spencer (N.-Amer.),
Henry-Winchester m. fl. Kavalleri-h. äro
nu karbin och revolver, s. hafva
varit dragongevär, o. pistol. Bland
öfr. h. må nämnas muskedundrar,
relingspistoler, studsare.
Skjöldebrand, se Sköldebrand.
Skobelev, Mich., ry. gen., f. 1841,
71/75 verksam i Turkistan, sed.
77 i turk. kriget, tillfångatog
Schipka-armén 78, eröfr. 81
Gök-Tepe, fanat. panslavist, d. 82.
skock, antal af 60 stycken.
Skogman, 1) Karl Dav., frih.,
ämbetsm., förf., f. 1786 Finld, 47
ledam. af sv. akad., d. 56 ss.
presid. i kommerskoll. Berömd förf.
i finansläran. — Hans son 2)
Karl Joh. Alfr., frih., sjömilit.,
kommunalman, f. 1820, d. 07.
Skr.: Fregatten Eugenies resa
omkring jorden 1851/53 m. m.
Skogsinstitutet, högre
skogsläroverk i Sthm, har till ändamål att
utbilda statens skogstjänstemän o.
ensk. skogsförvaltare.
skogsmänniska, se orangutan.
skogsrefva, se Clematis.
skogsskolor, 9 lägre skogsläroverk
i Sverige, af hvilka 2 (vid Omberg
o. Kloten) ha till uppgift att
bereda till inträde vid
skogsinstitutet, de öfriga att utbilda
skickliga skogvaktare.
Skokloster, slott i Upps. l.,
uppfördt af K. G. Wrangel, inneh.
bara samlingar.
skolas’tiker, eg. skol-lärde, filos.
und. medelt., som sökte bringa
kyrkans läror i samklang m.
förnuftet. Bland s. må nämnas:
Anselmus al Canterbury (d. 1109),
Albertus Magnus (d. 1280), Thom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
