Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sibiriens eröfring af kosackerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der nu staden Arkangelsk står. Fiskarbefolkningen mottog
nordpolsfararne ogement vänligt, bjöd dem enligt slavisk sed salt och
bröd och upplyste dem derom, att de befunno sig på moskovitisk
grund och botten. Chancellor tänkte nu icke längre på Kina och
Indien, utan bad om tillåtelse att besöka Moskva, der han knöt
förbindelser, hvilka kunna anses som början till en ordnad
handelssamfärdsel mellan England och Ryssland. Ingenting kunde
for båda folken vara fördelaktigare än denna tilldragelse.
Ryssarne, som först för kort tid sedan framträngt till Ishafvets kuster,
sågo nu, att detta hade en utväg, hvarpå de kunde afsätta sina
alster, i utbyte mot hvilka engelsmännen åter ditförde sina egna.
Ett engelskt faktori grundades, och en britisk konsul utvecklade
här för första gången på rysk jord sin flagga. Ett år efter
Chancellors återkomst till England utsändes Stephen Burrough för
att uppsöka Objs mynning. Ryska fartyg, som redan länge känt
till Novaja Semljas södra kuster, ledsagade honom. Man kom
till ön Vaigatsj och upptäckte Jugoriska sundet mellan ön och
fastlandet.
Då samtidigt (1554) Astrakan fallit i storfurstens händer och
den gamla öfverlandvägen till österlandet derigenom åter öppnats,
blef det engelska faktoriet vid Dvinas mynning förmedlare af
handeln öfver Moskva med Persien och Ostindien. Redan 1558 reste
en tjensteman vid det britiska handelskompaniet, Thomas
Jenkinson, från Moskva till Astrakan, for öfver Kaspiska hafvet och
vandrade med en karavan till Bokara, der endast krigsoroligheterna
hindrade honom att ytterligare fortsätta sin färd.
Sedermera reste han ännu en gång öfver Astrakan till Persien
och erhöll af den der varande sjahen 1562 stora handelsfördelar
för sina landsmän, så att kort derefter engelska fartyg beforo
Volga och Kaspiska hafvet ända till Persien. Den allt lifligare
sig utvecklande samfärdseln, hvilken de ryska storfurstarne egnade
hela sin uppmärksamhet, föranledde 1584 uppbyggandet af ett fäste
vid Nikolausviken af Hvita hafvet, och den ort, som der uppstod,
blef nu efter erkeengeln (archangelus) Mikaels der befintliga
kloster kallad Arkangelsk. Ännu i dag blomstrar den 20 000
invånare räknande, under 64 1/2° nordlig bredd belägna staden, som
i 120 års tid var Rysslands enda hamn och den enda
stapelplatsen för utförseln af ryska alster samt införseln af europeiska varor
och kulturföremål till det moskovitiska riket, tills Peter den store
grundlade tsarrikets efter honom benämda hufvudstad, hvilken
ledde handeln i andra banor.
Från sitt faktori i Arkangelsk besökte engelsmännen de
förnämsta marknaderna i det inre Ryssland, i synnerhet Moskva, och
uppköpte der de bekanta ryska artiklarna hudar, läder, hampa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
