- Project Runeberg -  Urania /
22

(1910) [MARC] Author: Camille Flammarion Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa å jorden okända skapelser; men min vägvisare
lämnade mig knappt tid att orientera mig, och alltjämt
dyker det upp nya solar och nya världar. Vi hade
under vår färd nästan tornat emot några genomskinliga
kometer, vilka irrade likt töcken från det ena systemet
till det andra, och mer än en gång kände jag mig ännu
dragen till dessa underbara planeter med de frodiga
landskapen, vilkas människosläkten skulle utgjort nya föremål
för studier. Emellertid drog mig den himmelska
sångmön utan ansträngning allt högre och högre, allt längre
och längre, ända till dess vi omsider anlände till vad jag
trodde vara världsalltets förgårdar. Solarna blevo
glesare, mindre lysande, blekare, mörkret var fullständigare
mellan stjärnorna, och snart befunno vi oss mitt i en
verklig ödemark, då de milliarder stjärnor, som utgöra det
från jorden synliga universum, avlägsnat sig och
nedbragts till en smal, i det oändliga tomrummet isolerad
Vintergata.

»Äntligen hava vi således anlänt till skapelsens gräns!»
utropade jag.

»Skåda!» svarade hon, pekade mot zenit.

FJÄRDE KAPITLET.

DE HIMMELSKA SYNVIDDERNA.

Huru! Var det sant? Ett nytt universum sänkte sig
ned mot oss! Millioner och åter millioner solar svävade
gruppvis i rymden, en ny himmelsk arkipelag dök upp och
utvecklade sig likt en stor stjärnsvärm i den mån vi
stego högre. Jag sökte att med blicken päjla den
oändliga rymden runt omkring mig i alla dess djup, och
överallt märkte jag likadana ljustöcken, stjärnhopar,
kringströdda på alla avstånd.

Det nya universum, i vilket vi inträngde, bestod
huvudsakligen av röda, rubin- och granatfärgade solar,
åtskilliga voro alldeles blodfärgade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:26:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urania/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free