- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1883 /
20

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De nya lärdomarne utöfvade nödvändigtvis snart ett
mäktigt inflytande på uppfostran. Föe dem, som nyss
studerat Virgilius och Cicero, måste munkars och skolastikers
språk förefalla föga bättre än rotvälska, och studiet af
latinet stäldes på en ny grund. Dessutom upphörde latinet
sjelft att längre vara den enda nyckeln till vetandet. Den
kunskapstörstande, som sökte antikens högsta tankar, fann
i den romerska literaturen endast ett återsken i andra hand
häraf och vände sig mot det fulla ljus, som utströmmade
från grekerna. Och efter en strid, ej synnerligen olika den.
som nu utkämpas om naturvetenskapens ställning i
undervisningen, erkändes studiet af grekiskan såsom ett
väsentligt element i all högre uppfostran.

Så vunno humanisterna, såsom de kallades, en
fullständig seger, och den stora reform, de genomförde, var
af oberäkneligt gagn för menskligheten. Men det slutliga
resultatet är alla reformatorers Nemesis, och
uppfostringsre-formatorerna föllo, likasom de religiösa, uti den djupa, men
vanliga villfarelsen att taga början af reformationen för
dess slut.

Humanisternas representanter i det nittonde seklet
taga sin position på den klassiska uppfostran såsom den
enda vägen till bildning med samma säkerhet, som om vi
ännu befunne oss i Renässansens tidehvarf. Öch likväl är

v

förhållandet i intellektuelt hänseende mellan den moderna
och den antika verlden nu för tiden utan gensägelse i högsta
måtto olikt det, som rådde för tre hundra år sedan. Om
vi lemna åsido tillvaron af en storartad och karakteristiskt
modern literatur, en modern målarkonst och särskildt en
modern musik, så fins det ett drag i verldens nuvarande
tillstånd, som skiljer detsamma ännu skarpare från
renässansen, än renässansen var skild från medeltiden.

Detta utmärkande karaktersdrag hos vår egen tid
ligger i den stora och ständigt vexande roll, som spelas af
naturvetenskapen.. Icke blott att vårt dagliga lif formas och
att millioner menniskors ekonomiska välfärd beror af henne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1883/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free