Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att det sålunda är det nuvarande s. k. realläroverket
som enligt vår mening bör blifva framtidens “allmänna
läroverk“, torde stå klart för dem, som följt vår framställning
och de skäl vi gifvit för vår uppfattning. Att detta
möjligen också varit den stora uppfostringskomiténs afsigt, hafva
vi redan antydt. Och att äfven den allmänna meningen
går i denna riktning, visar det sakförhållandet, att
realläroverkens lärjungeantal med få afbrott oupphörligt tillväxt.*
— Af den omständigheten, att latinlinien trots detta
fortfarande eger en afgjord öfvervigt öfver reallinien, torde man
emellertid vara böjd för att sluta, att tiden ännu ej vore
mogen för en sådan principförändring som den vi antydt.
En sådan slutsats vore dock förhastad. Ty först och främst
måste man taga hänsyn till det stora antal, som nu i följd
af universitetens fordringar måste läsa latin. Frånräknas
nu detta antal, så återstår i alla fall en mängd, som
otvif-velaktigt skulle öfvergå till realläroverket, om man
nämligen icke hyste en viss misstro till den humanistiska bildning
detta meddelar. Att skolynglingarne sjelfva icke kunna
bilda sig något omdöme i denna sak, är naturligt; och deras
föräldrar och målsmän äro sällan i tillfälle att pröfva de
olika bildningsliniernas värde. Det bör derför lätt inses,
* Under de senaste tio åren hafva förhållandena tett sig på
följande sätt: vårterminen 1873 utgjorde lärjungarnas antal å
reallinien inom klasserna VI och VII af Sverges offentliga läroverk 11,i
X af hela antalet, samt de följande terminerna resp. 12,7, 12,4, 13,4,
13,5, 15,2, 15,o, 17,&, 17,5, 22,8, 22,e, 24,e, 20,9, 24,7, 24,3, 19,2,18,8,22,6,
22,i; höstterminen 1882 utgjorde det 20,4 Inom högsta
klassen (VII:2) utajorde realisternas antal under samma tider 8,3, 10,5,10,5,
8,4, 8,9, 10,0, 10,1, 9,6, 11,2, 15,5, 16,3, 20,9, 20,7, 17,6, 18,2, 19,5, 19,9,
23,9, 24,3, 23,9 fC* — Tillökningen inom högsta klassen är sålunda
både större och jemnare än inom gymnasium i dess helhet, och
procenten har inom denna klass på de sista 10 åren betydligt mer än
fördubblats. Huru de tillfälliga återgångarna skola förklaras, veta
vi icke. Så mycket torde dock anses för säkert, att de ej få anses
beteckna något omslag i den allmänna opinionens riktning.
Sannolikt har man att söka grunden hufvudsakligen i ekonomiska
förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
