Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi nu till den hittills outgifna handskrift, som i sin mån
vitnar om oppositionens bemödanden. Då nämligen Julius IÏ
i förening med Spanien, samt understödd af Venedig,
England och Schweiz hade stiftat den s. k. heliga ligan, som
var’riktad särskildt mot Frankrike, utrustade det sistnämda
landets konung, Ludvig XII, en expedition afsedd att i
Norden värfva% sändebud till ett kyrkomöte i Pisa, der ett krafr
tigt uttalande mot påfven borde göras. Dessa planer voro
för påfven välbekanta och i oktober 1511 hade han afsatt
och bannlyst fyra kardinaler (af Santa Groce, S. Malor
Cosenza och Bayeux), hvilka ansågos som planernas
egentliga fostrare. De bannlysta togo sin tillflykt till Blois och
uppeldade Ludvig XII att låta den nämda beskickningen
afgå. I spetsen för densamma stäldes doktor Pierre Cordier,.
hvilken författat den reseberättelse, som nu i 370 år hvilat
outgifven och som vi afskrifvit i biblioteket i Besançon.
Med ett väl beridet följe begaf sig doktor Gordier i
början af december månad 1511 i väg från Blois, der de
ofvannämda affälliga kardinalerna då höllo franske konungen
sällskap och önskade Gordier lycka på resan. Kosan
styrdes, såsom man ofta gör ännu i dag på fard från Frankrike
till England eller Skotland, till den normandiska hamnstaden
Dieppe, men att komma vidare derifrån, hade sig icke så
lätt som nuförtiden. De i fråga varande resande fingo i fyra
dagar vänta på den gynnande vind, om hvilken de flitigt
anropade allmakten, som först efter nämda tids förlopp lät
beveka sig af deras böner, så att de vid en strålande
mor-gonrodnad kunde stiga ombord (“tandem supplicibus vocis
divinitus implorato auxilio, aurora ferme tune radiante mare
conscendimus“). De hissade sina segel med kurs på
Skotland och hunno dess kust efler sex dagar, då de “med Guds
hjelp friska och oskadda* landade i närheten af Edinburgh,
der de mottogos på bästa sätt af åtskilliga förnäma skottar
samt redan följande dagen erhöllo audiens hos konung
Jakob, hvilken vid detta tillfälle hade vid sin sida
erkebi-skopen i Glasgow jemte åtskilliga andra prelater och dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
