Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utom många baroner, grefvar och adelsmän. Sedan doktor
Cordier framfört sitt ärende, lät konungen genom sin
pro-kansler gifva det svaret, att han ofördröjligen ville
sammankalla alla sitt rikes prelater till öfverläggning. I midten af
januari 1512 blef ock en lysande kongress församlad i
Edinburgh med syfte att diskutera det kinkiga ämnet, huruvida
kyrkomötet borde anses stå öfver påfven, eller ,påfven stå
öfvér kyrkomötet. Då några talare syntes luta åt den
senare åsigten, blefvo de af doktor Cordier bombarderade
med en förfarande mängd kätterska projektiler, hemtade ur
båcje den borgerliga och den kanoniska lagen.
Detta hans onekligen vältaliga och kraftiga föredrag,
uppstäldt i icke mindre än 43 särskilda paragrafer, är
bi-fogadt reseberättelsen. För nutida läsare, som varit med
om påfvens ofelbarhetsförklaring, är det af ett egendoiriiigt
intresse se huru doktor Cordier för 370 år sedan utredt det
befängda i den saken — sjelf säger han med en viss
stolthet, att hans bevisföring rörande påfvens allt annat än
ofelbara ställning är “klarare än middagssolen“, och hvarje
opartisk måste härutinnan gifva honom rätt. Att
kyrkomötenas ofelbarhet icke — såsom Cordier tänkte sig — kan
anses i och med det samma ådagalagd, blir en sak för sig.
Vi skola låta våra läsare sjelfva döma, i det vi framlägga
några länkar ur den långa beviskedjan.
Kyrkan — skri/ver doktor Cordier i det tal som han
uppläste vid den ifrågavarande kongressen i Edinburgh
1512 — kyrkan eger bestånd i sina heliga, d. v. s. i
prelater och biskopar, hmlka äro och kallas heliga, derför att
de befinna sig i apostlarnes ställe. Men då hvarken påfven
eller någon annan kan frälsas utanför kyrkan, så måste
ett allmänt kyrkomöte, som representerar sjelfva kyrka/n, ega
en högre värdighet än så väl påfven som hvarje annan
kyrkans medlem.
Att kyrkomötet står öfver påfven, framgår vidare deraf
,att när två personer tvista om den påfliga stolen, så
tillkommer det ett allmänt kyrkomöte att af göra frågan. Och hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
