Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den är vår tids barn, dels att den är snart Öfvergående^
Han intar nämligen en realistisk ståndpunkt, och
mensklig-heten är nu en gång sådan, att den dock i sitt minne helst
bevarar det ideela. Historien är det starkaste beviset för
idealismens ovedersägliga rätt.
Hvad vi föresatt oss är att framställa och granska
Taines spekulativt ästetiska åsigter. Vi skola deraf inse,,
huruvida han verkligen är den samtidén utgifver honom
för: en tolk för den högsta sanningen, eller möjligen endast
en efemer forskare, som väl tillfredsställer den ytlige
betraktaren och sanningssökaren, men lemnar den, som söker
skönhetens väsen i ett evigt och osinligt, kall och oberörd.
Taine är en mycket produktiv författare. Alla
hans-arbeten falla dock icke inom det ästetiska området. Hans
politiskt-historiska och filosofiska verk, hans reseskildringar
och “essayer“ äro af liten eller ingen betydelse, då det
gäller att fixera hans spekulativt-ästetiska ståndpunkt. Der
som dertill äro af nöden, äro: “Philosophie de 1’art“ och
“De l’idéal dans 1’art“, hvari den egentliga stommen till
hans spekulation är gifven, samt tvänne serier af arbeten,
hvari inom konsten och literaturhistorien en tillämpning af
läran blifvit lemnad, nämligen dels “Philosophie de l’art en
Grèce“, “Philosophie de l’art en Italie“ och “Philosophie
de l’art dans les Pays-bas“, dels “Fontaine et ses Fables“
och “Histoire de la littérature anglaise“.
Taines hufvudläror äro i korthet följande:
Ett konstverk står ej isoleradt, utan hänför sig till den
ästetiskt verksamme person, som producerat det. Det bildar
jemte dennes öfriga alster ett helt, hvars alla delar ega en
viss slägtskap sins emellan, så att det för en kännare ej
innebär någon svårighet att bestämma, hvilken
upphofs-mannen är till det ena eller andra verket, ja, att till och
med säga, under hvilken period af konstnärens lif detta
uppstått. Men konstnärerna sjelfve äro lika litet som deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
