Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stortingets sammanträde verkligen blef fråga om en
mini-stereförändring. Men man missräknar sig, i fall man tror,
att deri skulle ligga något afstående af någonting väsentligt.
Norrmännen äro ett “rättsfolk“. De hafva alla
kännetecknen — från den idéela känslan af en rätt, hvarigenom
rätten för individen blifver pligt — till det mest
genomförda rätthafveri och “juristeri“, som vi kalla det.
Det är detta oböjliga rättsbegrepp, som gör att samma
kraf kunnat stiga tusentungadt från alla trakter i ett land,
der menniskorna hela lifvet igenom ofta icke komma till
grannbygden, der de närmaste gårdarne kunna ligga
mils-långt från hvarandra, och der fjellryggames höga murar
kunde tyckas med nödvändighet söndra det hela i bitar.
Rättsbegreppen äro absoluta, i afseende på dem kan
man icke tala om moderation. Frågan blir: rätt eller icke
rätt. Derför kunna samma personer önska icke allenast
fredliga utan ock gammaldags förhållanden och likväl till
försvar för rätten gå vägen rakt fram, hvart den än leder.
Jag har hört gamla bönder och gamla embetsmän rösta
för nionde junibeslutet med ett allvar och nära nog en
smärta, som skulle kunna få sitt naturliga uttryck i Luthers
ord: “Gud hjelpe mig, jag kan icke annat.“ Det är rent
afvita af den norska regeringen, att den har utsökt just det
falt, som den har valt, till striden.
Säkert är, att om vi någorlunda snart gå öfver i
naturliga förhållanden, skall vensterpartiet upplösa sig och ett
stort moderat parti afsöndra sig, som snarare skall bli för
tung än för lätt ballast. Räcker deremot detta länge, skall
naturligtvis vensterpartiet bli mer och mer radikalt. Det
gamla gardet, de moderata, svika nämligen icke, så länge
det gäller häfdandet af “fadernas rätt“, hur hårdt det än
skall stå; men med detta osvikliga ryggstöd bakom sig
skola de mera långt gående oundvikligen vinna mer och
mer terräng under förhållanden, som äro så sönderslitande,
som väcka så mycket hat, som ställa alla institutioner
under diskussion, och som till slut måste blifva för en ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
