Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omöjliga att beherska, af det enkla skälet, att samma kraft,
som skapar ett litet, positivt framsteg, sväller ut till
ofantliga dimensioner, när den användes blott till opposition.
Sverdrup uttalade redan med djupt allvar, då
stats-rådssaken senast voterades, att ett af hufvudskälen, hvarför
han icke kunde afstå från statsrådssakens genomförande,
var, att den skulle lägga mera ansvar öfver stortingets
förhandlingar. Sverdrup skall också 1880 hafva sagt till en
emissarie under hand, hvilken önskade att lära känna
situationen: “Hvad ni gör, får göras snart, ty valen 1883 kunna
åstadkomma en majoritet, som jag icke mera är i stånd att
, beherska, och som skall uppställa långt värre vilkor.“
Samma skaplynne, som medfört det oböjliga
rättsmedvetandet, gör också, att vi, af idel strid för rätten, nästan
kunna förbise rättens utöfvande, och detta skaplynne gör
oss äfven obenägna att förstå de lefvande makter, som
utgöra hela styrkan i en konstitutionel-parlamentarisk styrelse,
hvars väsen det just är, icke att vara till i kraft af regler,
men i kraft af sin utvecklingsförmåga. Häri ligger den
egentliga förklaringen till vensterns obenägenhet för
upplös-ningsrätten, såväl som till det faktum, att statsrådssaken en
tid stod på dagordningen, utan att blifva vensterns program.
Sverdrup har en gång bestämdt vägrat att bilda en
ministère och afskar derigenom för lång tid utbildningen af
parlamentariska förhållanden. Venstern i stortinget hyser ännu
i denna dag en viss skygghet för att komma till makten.
Dess fordran har, i motsats till det engelska systemet, blott
gått ut på en ministère, till sammans med hvilken
majoriteten kunde arbeta.
Och högern! — när venstern. säger, att Selmer, men
icke konungen, är ansvarig för trontalet, då ropar den högt,
den vill, att det absolut skall vara hans majestät sjelf 1
egen’ hög person, som har lexat upp stortinget och nationen.
När det säges, att situationen skulle väsentligen vara
densamma, antingen konungen hade absolut veto eller icke,
derför att man i intet fall kan fortfara att hämma en re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
