- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1883 /
177

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

antingen: absolut veto hos konungen och tvåtredjedels
plu-ralitet

eller: absolut veto hos konungen förändradt till
suspen-sivt veto och enkel majoritet.

Man ser — klarare kan en sak icke gerna vara. Dessa
förhållanden ha först under de senare åren blifvit
framdragna och dokumenterade; det är alltså icke på denna
dokumentering rättsmedvetandet har bildat ,sig, men vi
förstå deraf, hurudant förhållandet verkligen varit 1814, och
derför hvad det är för en känsla för grundlagen, som
öfver-gått i den första generationen och derifrån i de följande.
Säkert är, att den egendomlighet i grundlagen, att ingenting
kan absolut hämma hvad som blifvit ett klart medvetet •
kraf hos folket, har i både stad och landsbygd blifvit ett
tecken på frihet och sjelfständighet samt har för den stora
mängden af folket småningom vuxit samman med tanken
på frihet och sjelfständighet. Den har för dem rent af
blifvit tecknet att nationen varit med om bestämmelsen
öfver sitt öde.

Stortingets praxis från 1814 till nu är i korta drag,
att stortinget — dels af klokhetsskäl — dels derför att det
icke önskar någon radikal användning af grundlagen —
dels derför att många anse att bestämmelsen om suspensivt
veto för allmänna lagar skall utsträckas till grundlagen —
upprepade gånger gått till det suspensiva vetots gränser,
men aldrig Öfver desamma. Konungen har således gång
efter annan kunnat vägra sanktion på flere beslut, utan att
protester förekommit, men då han den 29 maj 1880 för
tredje gången vägrade sanktion på det i tre tingsperioder
efter hvarandra ordagrant* upprepade beslutet om
statsrådens tillträde till tingets förhandlingar, då stod det
absoluta veto första gången för dörren (det var rikligen

* Enligt grundlagen måste bestämmelsen vara ordagrann.
Statsrådssaken har alltså i verkligheten varit voterad fyra gånger.
Ståthållareposten hade blifvit upphäfd, på grund hvaraf ett ord i
lagen måste förändras. s

Ur dagens Krönika. III. 8—4. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1883/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free