Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menniskor, som lefva i de fem sinnena, hafva af nöden ett
yttre tecken jemte anden, till h vilket vi kunna hålla ossu.
Men tron är icke beroende af dessa yttre tecken.
I de nämnda tre hufvudskrifterna (“upprop till den
kristna adeln“, “om eri kristen menniskas frihet“ och “om
Guds kyrkas babyloniska fångenskap“) visar sig Luther på
höjdpunkten af sitt reformatoriska sträfvande. Huru nära
kommer han icke der den nya tidens mest andligt frigjorda
religiösa medvetande, sådant det uttalar sig i följande ord
— af en det nittonde århundradets reformator * — om
religionen! “Dess väsen är kärlek till Gud, dess form fromhet,
dess sedlighet menniskokärlek, dess tempel ett rent hjerta,
dess offer ett gudomligt lif. Det mål, den uppställer, är
att förena menniskan med Gud, till dess hon tänker Guds
tanke, som är sanning, känner Guds känsla, som är kärlek,
vill Guds vilja, som är det evigt rätta, och sålunda finner
Gud i den mening, hvari han ej är långt borta från någon
af oss, blifver ett med honom och derför tager del i den
gudomliga naturen. Medlen till detta höga mål äro ett
utsläckande af allt i menniskan, som står emot Guds lag, en
fullkomlig lydnad för honom, då han talar i förnuftet,
samvetet, kärleken. Den leder genom verksam lydnad till en
absolut förtröstan, en fullkomlig kärlek, till den ändliga
menniskans fullständiga harmoni med den oändlige Guden,
och menniskans vilja smälter samman med hans vilja, som
är allt i alla. Då blifva tro och kunskap samma sak,
förnuft och uppenbarelse stå icke i strid, begär och pligt gå
hand i hand. Begäret har blifvit pligtenligt och pligten
begärlig. Den gudomliga anden förkroppsligar sig i
menniskan. Verldens gåta är löst. Fullkomlig kärlek utdrifver
räddhågan. Då tordrar religionen inga särskilda handlingar,
former eller tankemetoder. Menniskans plöjande är heligt
som hennes bön, hennes dagliga bröd som röken från
hennes offer, hennes hem* heligt som hennes tempel; hennes
* Theodore Parker.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
