- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
136

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

e

Svårigheten låg i utförandet, men hdn hade allt för stor
lust, för att kunna afstå; och så vore det så roligt att
berätta efteråt. Dagen före mötet klädde hon sig enkelt,
som för att besöka de fattiga, begaf sig till en af de små
gatorna i närheten af Invalidhotellet, hyrde der ett tarfligt
rum och sade sig vilja inflytta dagen derpå. Portvakten
frågade efter hennes namn och hon svarade: Justine
Rousseau. Hennes plan var enkel men djerf. Hon
ämnade fara hemifrån kl. 8 till en väninna och låta
hemta sig kl. n, hvilket. gaf henne 3 timmar. Sedan
var det lätt att säga, det hon glömt något och skulle
återkomma; gå till sin hyrda bostad, kläda sig till
kammar-jungfru, gå på mötet och sedan, efter att återigen ha
bytt om kläder, återvända till väninnan. B

Torsdags afton kl. 8.30 infann hon sig i sin nya
bostad och gick åter ut kl. 9, klädd som kammatjungfru.
Hon var förvånande vacker; hennes hvita förkläde tilldrog
sig allas blickar; hennes ståtliga växt kom alla herrar
att vända sig om och de små fladdrande spetsame på
hennes lilla muslinsmössa bildade en så behaglig ram
till hennes af spänningen lifvade ansigte, att det blef
henne omöjligt att passera obemärkt

Arbetare, som mötte henne, sade med en grof ed:
»Hvilken vacker flicka!» Ett sällskap unga herrar
spärrade vägen för henne och frågade om hon ville inträda
i deras tjenst. En ordensprydd herre promenerade bredvid
henne sägande en mängd saker, som hon ej förstod.
Hon böljade blifva yr i hufvudet och var nära att falla
i vanmakt då hon upptäckte den unge mannen, som
väntade henne med otålighet. Hon nästan sprang honom
till mötes; hon var räddad. Var han då en räddare?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free