Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han med sig en fläkt af frisk luft in i den ktafva och något stelnade
teaieratmosferen, en fläkt hvilken verkade % hög grfld välgörande just då.*
I hvad afseende den tvifvelaktiga moralen, som ju hr
F. uppgifves ha infort vid vår scen, egentligen kan sägas
verka uppfriskande, torde hr H. vara skyldig att något
närmare förklara. Snälla hr H.! Tänk, om nutidens ungdom
finge läsa det här. Tänk, om de, som ju efter hr H:s eget
påstående icke äro glada nu längre, finge lust att uppfriska
sig med litet tvetydig moral. Hvad skulle deras mammor
och pappor, hustrur, fastmöar och svärmödrar säga om den
saken?
Men för att återgå till hr H:s sätt att karakterisera sina
figurer, så måste jag än en gång åberopa mig på den ärade
läsarens tålamod och alvarsamt bedja honom att noga
genomläsa de här anförda ställena för att utröna, i hvad mån de
kunna sägas gifva någon vägledning till en rätt uppfattning
af de skildrade personerna.
Om Lars Hjortsberg:
Hans bästa eftermäle ligger dock i den stora popularitet som hittills
omgifvit och som för många tider skall omgifva hans namn.––
Det låg öfver det förra århundradets menniskor, bland hvilka Lars
Hjortsberg växte upp och tog sina första intryck, en prägel af
egendomlig smidighet, som icke nar någon motsvarighet i vår tid. Den
kvicka konversationen, den dansande gången, den oefterhärmliga åtbörd
med hvilken den trehörniga hatten kastades upp under venstra armen,
det utsökta behag med hvilket man ur fickan upptog den emaljerade
dosan med bonbons eller snus, det sätt hvarpå man knäppte bort
lem-ningarne af den lilla prisen från det fladdrande bröstkråset, den ledigt
svängningen på klacken eller det sätt hvarpå man mellan högra handens
fingrar bar den långa käppen, — alt detta fordrade ett helt annat sätt
att gå, stå, skicka sig och vara än hvad som är fallet nu, i
fadermor-darnes, de långa pantalongernas, skorstenshattames och tumyrernas
jemnstrukna och affarsupptagna tid.
Hvad säger oss detta om skådespelaren? Det säger, att
han tillhörde det gustavianska tidehvarfvet. Men icke mer.
Om Ulrik Torsslow:
Den som minnes Torsslow från denna tid** kan säkert heller aldrig
förgäta hvilka högtidsstunder hans spel i dessa och andra stycken
beredde hans publik. Det var en skärpa och klarhet i karaktersteckning,
en vexlande rikedom i tal och mimiskt uttryck, en imponerande
storslagenhet i vissa mera framstående moment, en psykologisk
träffsäkerhet när det gälde att gifva farg och form åt abnorma själsstämningar,
* Kurs. af G. af G.
** Nemligen som styresman för Mindre teatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
