- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
56

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

böljade en upplösningsprocess inom vissa samhällslager, som na
redan tyckes hafva kommit dessa att sp&rlöst försvinna. Vårt
gamla borgerskap måste under den nyare tidens förändrade
eko-nomiska och produktionsförhållanden se sig dömdt till undergång
och förintelse. Med det försvann, eller har åtminstone i
det-närmaste försvunnit ett samhällselement, som i sin trånga
verkningskrets och med sina små medel likväl aldrig behöfde förlora
karaktären af sjelfständighet och oberoende. En något likartad,
om än ej lika genomgående rörelse har äfven egt rum på vissa
håll inom hvad som förr var vårt bondestånd. Der har dock
förintelsen mera karaktären af sjelfmord. Man tyckes ofta nog
nu mera inom denna del af vårt folk anse det för en riktig ära
att så snart som möjligt komma från sina gamla sociala
traditioner, för att så mycket som möjligt närma sig stadsbefolkningen
i lefnadssätt och vanor — en tvifvelaktig förmån kanske, när
allt kommer omkring.

Med vårt gamla borgerskap har det redan gått så långt, att
af det nu mera knappast återstår annat än minnet.

I stället för de många små handtverkarne hafva vi fått
några stora fabrikörer och ännu flere grosshandlare. Men då icke
alla kunde blifva fabrikörer eller grosshandlare och daglönaren»
arbete ännu icke böljat anses värdigt den herrefödde mannen,
måste alla de andra se sig omkring efter något annat. Till en
böljan skickades de dä till de allmänna läroverken. De mötte
der med andra liknande kontingenter, som nu mera icke längre
funno sig tillfredsstälde med sin plats på den ffcderneärfda
jorden, utan skulle försöka att hinna något »högre». I statsskolorna^
var deras öde snart afgjordt. Undervisningen der var, som den
för öfrigt ännu är, sådan, att dess enda verkligt påtagliga
resultat var och är, om läljungen någorlunda hederligt kan krångla,
sig fram, till dess han med ett universitetsbetyg på fickan kan
tilltvinga sig inträde i något af statens embetsverk, der under
våra afvita förhållanden hvar och en, som lyckats erhålla ett
sådant betyg, ovilkorligen skall emottagas.

Sverige är ett fattigt land och bildningen är en dyrbar
prydnad, icke minst för de större sociala anspråk dess inhämtande i ^
regeln medför. Få äro de, som i vårt land skulle hafva råd att
förvärfva sig en högre bildning endast för bildningens egen skull.
De måste lefva omedelbart på denna bildning, som i de allra
flesta fall tyckes göra dem omöjliga för all praktisk verksamhet,
och så flockas de då i ytterrummen till alla möjliga statens
tjenste-rum och kanslier. Dermed hafva de kommit att ytterligare för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free