Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
& dem. — Detta skref den bekante tänkaren till och med i en
ljungande försvarsskrift fbr februari-revolutionens män, och många
år senare utvecklade han samma tanke omständligt i sitt stora
arbete om det representativa styrelsesättet.
Yttrandet innehåller oekså en obestridlig sanning, som eger
sin tillämpning på den konstitntionela monarkien lika väl som på
republiken, öfver allt med ett ord, der ministeransvarigheten är
erkänd och gäller, mera än till namnet. Men då blir det också
representationens fbrsta både rättighet och skyldighet att tillse,
det denna del af lagstiftningsmakten kommer i händerna på dem,
som representationen sjelf genom ett öppet uttalande fbrklarat sig
anse* såsom de rätte männen, samt att de också äro förklarade
förlustige detta "uppdrag, så snart representationen återtager sitt
oberoende. Vid sådant förhållande vinner den första
statsmakten den dubbla fördelen, att icke blott vara i obestridd atöfbing
af hela den verkställande makten, utan att samtidigt också hafva
kontrollen öfver snart sagdt hela den lagstiftande. Det är
emellertid detta man på vissa håll hos oss kallar »konungamaktens
försvagande», »konungamaktens kapitulation» o. s. v. Man
tillåter sig också kalla det »iakonstitutionelt», och detta ord så väl
som dess positiva motsats, hvilka båda borde få vara höjda Öfver
alla partislitningar, har man nu till ooh med försökt göra till
partinamn, med tillsats af något oförklarligt man vet icke hvad
i betydelsen. Det talas om det konstitutionela konungadömet,
som om detta ioke skulle finnas annorstädes än der konungen
handlar i öppen strid mot folkrepresentationens önskningar och
beslut, och som om det icke snarare rätteligen finnes öfVer allt
der skrifVen grundlag eller vedertagen konstitutionel häfd
utstakar gränserna för hvardera statsmaktens befogenhet.
Men detta innebär oekså något annat. Den första
grundsatsen i hvaije konstitutionelt styrelsesätt utgöres af
ministeran-svarigheten, oeh efter graden af den utveckling denna Ätt lämpar
sig oekså utsträckningen af det förtroende, med hvilket
representationen låter sig ledas af sin regering. Längst går helt
naturligt dettr förtroende der, hvarest som en regel gäller att kronans
rådgifvare * alltid hetntas ur representationens egen midt och bland
de mfin, för hvilka denna har det högsta förtroendet. Detta är
nu en regel, som man ieke anser sig behöfva följa hos oss.
Gruodlagarne hafva i alla händelser tillförsäkrat konungens
råd-gifrare rätt att deltaga i riksdagens förhandlingar. Men detta sy*
stem kan också hafva sina svaga sidor. När en minister skall okänd
göra sitt första inträde i kammaren genom den lilla dörren bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
