- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
70

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*hr talmannens stol, händer det ofta att han nödgat böja
hufvu-det allt för cljiipt, så vida han vill undgå att stöta pannan. Det
låter sig nog lätteligen arrangera att efteråt få en sådan minister
invald i Första kammaren för något landsting, hyars ledamöter
kanske aldrig hört hans namn nämnas föir eng, men det är i
alla fall icke efter stadsrådsutuämningen den parlamentariska delen
af den så högt upphöjdes bana borde börja; den borde i stället
föregå utnämningen.

Der förbindelsen mellan representationen och regeringens
medlemmar uppbäres af det på tillräcklig personlig bekan*skaf>
grundade förtroendet, der kan man också vara viss .på att
»initiativet» snart nog öfvergår i den första statsmaktens händer.
Hos oss har man från början blifyit van vid eil helt annan
ordning. Vill man ha ett slående bevis derpå, kan man finna det
i det tillfUlle, då den mest utpräglade partiledare, den nya svenska
riksdagen hittils haft, giek att bilda en ministér utan att en
enda bland de män af majoriteten, som under åratal kämpat
vid hans sida i första ledet fick en plats med deri. Det var
grefve Posses stora politiska fel, i hvilket nog också låg grunden
till hans misslyckande. Hade han med sig förenat åtminstone
ett par bland landtmannapartiets ledare, skulle först och främst
hans stora förslag helt säkert kommit att se något annorlunda
ut, vidare skulle de lika säkert haft att påräkna ett vida
lgert-ligare mottagande från majoritetens sida, och slutligen skulle Han
då äfven, stark i känslan af detta förenade understöd, kunnat i
fall af behof upplösa endera kammaren, en fullkomligt
grundlags-enlig åtgärd, ett kungligt prerogativ, som väl kunnat brukas*
innan det obrukadt kanske böijar att anses olagligt och liktydigt
med statskupp.

Följden var också, att icke blott grefve Posse stupade med
sina förslag, utan att icke ens den stora energi och praktiska
handlingskraft han under sin förvaltningstid lade i dagen på
många särskilda områden, i någon märkbar mån bragte
initiativet öfver i regeringens händer. De enskilde riksdagsmännen gingo
på lika oförtrutet då som både förr och efteråt med att
motionera i alla upptänkliga frågor både stora ooh små. Och detta,
enskilda motionerande, som i de fiebta fall leder till så rysligt
liten nytta, det är dock en indirekt gradmätare på regeringens
verkliga maktställning i förhållande till riksdagen. För dem, som så
mycket intressera sig för studier i konungamaktens
kapitulations-historia kunde det jmt vara nyttigt att genomgå några årgåugar
riksdagshandlingar från sådana land som t. ex. England, Frank-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free