- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
87

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle denna scen med den på vågen gungande Ofelia under
»Neckens» poetiska toner göra rik effekt. Vår erkftndt utmärkta
corps de ballet kunde i l:sta tablån af samma aktt La fête du
printemps, fä ett ypperligt tillfklle att utmärka sig. För att
förkorta representationen skulle några strykningar vara nödiga af
för handlingens gång öfverflödiga nummer, såsom t. ex. Laërtes’
aria (lrsta akten), duon mellan kungen och drottningen, en del
af den förres bön, hela dödgräfvarscenen och kanske ännu något
mer. Föga större svårigheter skulle Gounods » Mireille» bereda,
denna innerligt Uufva och älskliga idyll, som man med undran
ser s& länge aflägsnad från vår opera. Och då Adams »Konung
för en dag» visat sig gå så bra, hvarför icke upptaga den af hr
Arlberg redan till svenska språket öfverflyttade »Giralda», Adams
kanske allra bästa opera-comique. Icke kunna vi föreställa oss
att andre orkesterchefen, som också komponerat samma text,
skall hafva något deremot, och i fru Edling eller frk. Andersson

— hvilkendera som helst — finnas ju lämpliga representanter
för titelrolen.

Är någon opera värd att gifvas väl så är det väl Mosarts
*Don Juan », denna just som dramatisk musik så ojemförligt
genuina och snillrika opera. Hos oss har det i alla tider varit
så och så med den saken och en exemplarisk Don
Juans-repre-sentation — med utmärkta artister — i samtliga roler — lär
väl ännu icke på alla dessa år egt rum. Rörande operans första
öden på vår operascen läsa vi hufvudsakligast om Edouard du
Puys triumfer och fru Frösslinds näpna Zerlina. Någon mera
framstående donna Anna kommer knappast före Henriette
Widerberg, och knappast då, ty denna sällspordt röstbegåfvade sångerska
sades vara mera hemmastadd i den komiska operans lätta,
pikanta sfer. Kom så Jenny Lind, som naturligtvis sjöng den sköna
rolen med vanlig genialitet. Någon förnämligare tragedienne tyckes
ej sedan ha uppträdt i Annas parti, ty fruarna Miehaéli och
Stenham-mcir voro endast i lyriskt afseende tolkar — och utmärkta tolkar

— af denna Mozarts skapelse. Elvira har varit absolut vanlottad
både som sångparti och tragisk rol, det senare i all synnerhet.
Deremot har Zerlina — här som annorstädes — lifligt
favoriserats och gifvit anledning till mänga förtjusande prestationer,
till och med af unga skönheter med fasligt liten röst. Olik alla
andra var TrebeUis Zerlina, en originell och underhållande om
ock qj så särdeles tilldragande skapelse. Efter tjuaaren du Puy
kom tjusaren Scllström och efter denne tenor i barytonpartiet
åter en annan tenor, den ännu lefvande Jxdius Günther. Af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free