Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höll den komités betänkande, som fått uppdrag att undersöka
landets finansiella ställning, till den 19 maj 1814 — två dagar
efter det konstitutionen antagits och han sjelf valts till konung.
Detta betänkande var allt annat än uppmuiftrande. Utom
den utelöpande, såsom statsskuld betraktade sedelmassan,
3,572,021 r:bd. hade prinsen utfärdat myntrepresentativer till
belopp af 1,824,925 r:bd; och nu ansågos för 10 månadér (minst)
14 millionor r:dr ytterligare erfoderliga (i sjelfva verket blefvo
sedan 25 millioner utsläppta innan freden inträdde), under det att
penningevärdet alltjemt föll, så att en rrbdaler (60 skilling) gälde
blott 24 skilling och dagligen sjönk än mera, ända till 12 skilling.
I ett betänkande af den 21 maj 1814, som af Jak. Aall
inlem-nades till prinsen, heter det: »Norges sjelfständighet kan under
ett krig med Sverige näppeligen utan fosterlandets skada
försvaras. Nekas oss mäktiga staters understöd, är föreningen med
Sverige, under en fördelaktig konstitution, att föredraga framför
fortsättningen af det olyckliga tillstånd, hvari landet nu befinnes.
Eländet har nått en grad, som jag knapt vågar beskrifva. I
synnerhet vestkusten är hemsökt af bristens fasor. Medlen att
afhjelpa denna nöd äro lika svaga som eländet stort. Penningar
fattas, som i Danmark kunna brukas som valuta, och köpare fattas
till den öfver hafvet hemförda spanmålen. Det hemkomna fartyget
omringas af tusende tiggare och få köpare. Snart har Norge
ingen valuta att sända till Danmark, snart har allmogen icke
pengar eller pengars värde till inköp af den dyrbara säden.
Så-ningstiden närmar sig, och nästan öfverallt fattas utsäde.» Vi
återkomma senare till detta ämne och Norges finanser, belysta
af Norges egna mest sakkunnige män, men öfvergå nu till hr
Winter-Hjelms oefterrättliga framställning af det s. k. kriget.
I afseende på detta har hr W. trott sig ha funnit en god
bundsförvandt i en dansk (möjligen norsk född) kapten C. T.
Sörensen, som år 1871 utgifvit en bok »Kampen om Norge >,
i hvilken han med en oförliknelig partiskhet för detta land och
på ett för öfrigt föga upplysande sätt skildrar händelserna — ett
förhållande, som finner sin förklaring i danskarnes naturliga
förtrytelse deröfver att vi fråntagit dem Norge.
Såsom beviB på denna partiskhet torde vara nog att
nämna, det förf. antingen lösligen och utan alla deta\jer
omnämner eller ock helt och hållet förbigår de mångfaldiga
träff-ningar, hvari svenskarne slogo ocli drefvo norrmännen tillbaka
och hvarigenom de också inom 14 dagar från norska trupper
rensade nästan hela landet på denna sidan Glommen, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
