Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deremot på två sidor beskrifver de for krigets utgång alldeles
betydelselösa affärerna vid Lier- och Matram, de enda vid hviika
norrmännen hade någon framgång. Hvad Lier beträffar,
erkänner han, märkvärdigt nog, att norrmännen stodo bakom
förskans-ningar, men han gör svenskarnes antal dubbelt större än det
var, nämligen 2,400 i st. f. 1,200, \ det han förbiser alla Gahns
detacheringar, under det att han förtiger att norrmännen der
hade 4,472 man, en nära fyra gånger större styrka. Likaledes
uppgifver han att 316 man svenskar blefvo fångnc, då likväl
hela antalet både döde, sårade och saknade på svenska sidan
utgiorde 318, hvaraf 100 man på omvägar återkommo till Gahn;
och han glömmer alldeles att tala om norska förlusten, som var
50 döda, 60 sårade och 36 fångne. Naturligtvis får man icke
heller veta orsaken till missödet,*som var att svenska trossåkdonen,
som för en omlastning på en farlig punkt hejdades, förorsakade
ej allenast att norrmännen kunde kringgå trossen och döda
hä-starne, utan ock att vägen blef så spärrad för artilleriet, att det
icke i rätt tid kunde agera mot norska infanteriet. Emellertid
var den bravur svenska soldaterne vid detta tillfälle ådagalade
af det slag, att den danske författaren icke kunnat helt och
hållet lemna den onämnd. En bataljon af Vesterbottens
regemente bröt flere gånger igenom de norska lederna, och då
ammunition för gevären böljade fattas, slogo svenskarne sig, under
hurrarop, igenom med 2 kanoner framför sig. Hr Sörensen
förbigår äfven striden vid Rakkestad. .Norska »kongen» hade der
haft 10,000 man, men då Yegesack med 5,000 svenskar närmade
sig, slog han till reträtt. Emellertid voro 3,000 man
qvarlem-nade, hviika upprifvit bron öfver floden och i en fördelaktig
ställning skulle med 4 kanoner försvara sig. öfvergången
forcerades likväl (enligt Götlin) och norrmännen, som anföllos med
bajonetten, tillbakadrefvos och förföljdes med sådan hastighet, att
de måste qvarlemna en krutvagn och med största möda bergadc
sina kanoner. Om denna och dylika långt större och mera
följdrika strider än de af honom vidlyftigt omförmälda hafva
hvarken Sörensen eller hans norska vänner ett ord att säga.
Hvilken sakkunskap och urskiljning som utmärker denne
krigshistoriker, hvilken nu af norrmännen så flitigt åberopas, kan
ses af följande klassiska uttalanden. »En fienden underlägsen
här kan aldrig segra utan genom att begagna offensiven, och ett
klippland, såsom de delar af Norge, hvarom här talas, kan
öfver hufvud taget alls icke försvaras defensivt (!) Endast genom
att vika för fiendens massangrepp, men kasta sig öfver hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
