- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
324

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa urmenniskor lefde i ett tillstånd af den råaste vildhet
och alt menniskoslägtet i sin fortvaro, i stallet för att falla
från en hög ståndpunkt, undergått en långsam och
mödosam förädling från en rå och nästan djurisk begynnelse.
Dessa upptäckter, om hvilka icke den minsta häntydan
undfaller Gladstone for att visa att han känner till dem, hafva
eftertryckligt revolutionerat den moderna tankens ställhing
gent emot den gamla tron. Det är ej längre möjligt att
såsom af Gud ingifna uppenbarelser betrakta skrifter, hvilka
innehålla framställningar rörande menniskans ursprung sa
diametralt motsatta verkliga fakta som legenden om
Deuka-lion och Pyrrha och mycket aflägsnare från sanningen än
den historia Lukretius gifver oss i sitt poem.

Om det erfordras någon ringa kännedom om den
moderna vetenskapen för att fullt inse orimligheterna i
skapelsehistorien, som innehålles i första kapitlet af Genesis,
så behöfs ingen för att fatta det uppenbart orimliga i hvad
man kan kalla den andra skapelsen af djurverlden, hvilken
skildras i berättelsen om syndafloden. Gladstone nämner
ingenting om denna, men den är en lika integrerande del
af bibeln som berättelsen om den ursprungliga skapelsen.

Hvad säger oss denna berättelse?

Att Gud, då han såg menniskans ondska, ångrade att
han skapat henne och andra på jorden lefvande varelser och
beslöt att förgöra dem; men att Noak, den enda rättfärdiga
raenniskan, fann nåd för hans ansigte och fick befallning att
bygga en ark, eller en stor farkost, i hvilken han från den
ödeläggande floden skulle rädda sig sjelf och sin familj samt
alla slags djur, af allt kött ett par, hankön och honkön, af
landtdjur, fåglar och kräldjur. Vidare skulle han af de rena
djuren och af fåglarne taga in till sig i arken sju afhvaije
kön, d. v. s. fjorton i stället för två; men låtom oss antaga
det mindre antalet för att undvika skenet af att vilja
öfver-drifva det orimliga i berättelsen. Sedan detta var gjordt
kom floden och öfvertäckte »all^ de höga bergen under hela*
himmelen», förgörande alla lefvande varelser på jorden, utom
de som voro räddade jemte Noak i arken. Floden började
på den sjuttonde. dagen i den andra månaden — d. v. s.
den 17 februari — och stod högt öfver jorden i
hundrafemtio dagar, då arken stannade på Ararat den 17 juli, men
topparne af de andra bergen ej blefvo synliga förrän den
1 oktober. Arken öppnades och djuren giri^o ut den 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free