- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
370

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lingeo inrymts ej fö vare sig rent obetydliga eller formelt
brist-fölliga saker, som störa totalintrycket. Dessa förekomma mest i
af delningarna »Till H.» och »Stämningar ute och inne».

På samma sida som Wennerberg och liksom han högt i
värde står K. A. Melin, »Humleplockningens» skald; Hvad som
hos honom framträder som det mest karaktäristiska sftväl i
»Prinsessan och svennen», den dikt han denna gfing skänkt vftr
vitterhet, som i de hvilka förut flutit ur hans penna, är deras äkta
och originella svenskhet. Det är en egenskap som helt säkert
har sin rot i samma känslor som dikterat Wennerbergs
patriotiska hymner, i den varma och djupa kärleken till fosterlandet.
Men då hos W. den kärleken företrädesvis är egnad dess hjeltar
och dess historia, är den hos Melin riktad mot dess folk ur de
lägre lagren och dess natur, dess på en gång så härligt friska
och mystiskt sagomättade natur, der af leende björkdungar
om-kransade fjärdar och sund, ängarnes doft af smultron och
klöf-ver, solens glittrande lek öfver djupblåa vatten möta i ständigt
skiftande vexling med de dunkla skogarnes djupa skugga, med
forsarnes fall mellan splittrade berg, der dvärgarne hamra sitt
guld i hatten och strömkarlens sång ljuder lockande mild öfver
hvirfvelns brus.

Denna kärlek till naturen, som manat våra största snillen
att dröja vid den och som gjort många af deras fagraste dikter
till icke mindre fagra landskapsmålningar, är det som anknyter
Melin till deras kec(ja, medan det nya och friska sätt, hvarpå
han styrkt af den äkta, gamla folkdiktningens svala och renande
dryck gått att tolka den, gör honom fullt qjelfständig för sig.
Det mera allmänt menskliga än exklusivt patriotiska i hans
fosterlandskärlek, liksom den vemodsstämning, ehuru med hoppets
och tillförsigtens solljus på grunden, som hvilar öfver hans verk,
göra kanske ock att vår tid bättre förstår honom än Wennerberg,
hos hvilken fosterlandskärleken är merahjelteartad, öfvergångarne
aro skarpare, der den intensivaste solglans aflöses af
åskväders-hotet. Hans ständigt finciselerade form, som aldrig genom någon
knagglighet stör det melodiska behaget i hans versbygnad,
bidrager äfven att ställa honom högt ur rent konstnärlig synpunkt.
Skulle jag våga en klassificering mellan de båda diktarne, ville
jag säga att Wennerberg är skald i en större art, men att Melin
synes ha förutsättningar för att nå en högre grad inom sin art
än Wennerberg nått inom sin.

I denna senaste dikt »Prinsessan och svennen» har han valt
ett ämne och en form som helt och hållet röra sig på folkvisans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free