- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
436

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligtvis derigeuom skulle ökas i hög grad, ja, i betänkligt
hög grad. I stallet får man se hr L. försöka sig som flyktig
kurtisör — och det kan ju ock vara pengar värdt. 1 de
seriöst erotiska scenerna med Zephyrine misslyckas hr L.
i alla fall långt lindrigare än man kunnat våga hoppas och
i vokalt hänseende kunde kompositören ej önska sig en
mer parerande stämma. Serenader äro väl icke hr L:s sak
i allmänhet, men denna här förekommande — bakom
scenen, dess bättre! — sjunger hr L. med det bästa resultat.

Fröken Karlsohn kan väl antagligen ej göra mer än
hon gör af Thérèses biparti och man kan ju säga, att i
danssceneu sekunderar hon i alla hänseenden ganska bra.
Den klara rösten och den rena sången skulle vinna om
litet mer känsla och uttryck kunde läggas deri. Angående
hr Lundmark som Wilhelm har en ärad samtida inskränkt
sig att yttra, det hr L. är »så söt». Föröfrigt har hr L.
mycket litet att beställa för egen del i denna opera, der
han hjelper till med diverse duetter, qvartetter, sextetter,
oftast med syster Thérèses ord i sin mun — och i sista
akten har han att förargas öfver hr Lundqvists kurtis med
fröken Karlsohn, en scen der alla de tre agerande berömligt
hålla sig för skratt

I grefvens rol borde hr Strömberg — såsom mer
förfaren på det dramatiska området — rvcka in och hr
S’eller-grens stora stämma sparas för partier, der den bättre kan
göra sig gällande.

Fru Lund väcker i sin stora dans-scen beundran för
sin skicklighet och löje genom det oväntade draget att hon
emellanåt flyger primadonnan om halsen och kysser henne,
konstsystrar som de begge föreställas vara i Gigotis trupp.
Hr Sjöblom gå# icke så långt i vänlighet men väl i
virtuositet, deri han icke öfverträffas af någon samtida
danskonst-när, så vidt vi känna till.

Hofkapellet spelar ouverturen och entre-akterna med
sin vanliga öfverlägsenhet, men det ackompagnerar illa.
Också der vill det vara öfverlägset — och det är just det
som gör skadan så stor? — »Det är så bra att sitta här i
ettan », hörde vi vid en representation af denna opera eu
hedervärd borgare säga till sin granne, »här är man litet
emellan orkestern och sångarne.>>

Hr Salomans instrumentation är magnifik, men pa
samma gång öfverflödande. För att icke framträda for

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free