Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med drömmar om att en gång kunna ingä ett äktenskap, hvilket
icke skulle bli en räddning för en redan fallen man ur
sinlig-hetens förnedring, utan en segerlön. Hans öde blir dock det
vanliga, att, efter ärliga strider och bittra lidanden, doka under
fbr sinlighetens välde; och då han vid bokens slut hamnar
i äktenskapet, har han längtat dit som till en räddning ur de
lidanden, dem striden mellan renhetslängtan och sinlighetens
öf-vermakt beredde honom.
Mot den hänsynslösa och dock på samma gång försynta
framställningen af en ynglings plågor och nederlag under dessa
strider finnes intet att invända. Tvärtom är det för deu äldre,
tänkande delen af den läsande allmänheten af vigt att sådana
öppna bekännelser afgifvas; isynnerhet är det af vigt för
qvin-noroa, hvilka länge ordat om sedlig likställighet mellan man ocb
qvinna, samt öfver den förre uttalat kategoriska domslut rörande
lättheten för mannen att genom sin blotta viljekraft kunna nå
denna ståndpunkt. Erik Granes erfarenhet, att den med stora
själsliga och kroppsliga lidanden vunna återhållsamhetm gent emot
qvinnan visst icke är renhet; att sinligheten då i stället gör
ia-billningen sjuk eller leder till andra onaturliga synder, så att
uppgifvandet af återhållsamheten till en tid verkligen kan
förefalla som befrielse ur inbillningens vidriga plågor — detta är
meddelanden af den art, som endast pryderiet, icke qvinligheten
kan neka att lyssna till och af hvilka qvinnorna som mödrar
och uppfostrarinnor, systrar och hustrur kunna ha något att lära.
Ty lika visst som att mannen behöfver den utvecklade qvinnan»
sedliga renhet som hjelp i sina strider, lika visst behöfva qvia-,
norna på sedlighetssträfvandets område vägledas af männens större
insigter i huru naturen är danad och huru stora de svårigheter
äro, som det gäller att öfvervinna. Qvinnornas okunnighet om
dessa ämnen har varit männens svåraste hinder. Men framför allt har
den hindrat mödrarna att fysiskt och psykiskt härda sina söner
mot farorna; den har stält qvinnor och män i tvänne fiendtliga
läger mot hvarandra, der qvinnornas anklagelser ofta varit aå
orimliga eller så missriktade, att männen förbittrats i stället for
att lyssna. Och inom literaturen har denna strid ju
oupphörligen fått nya kämpar. I främsta ledet bland de skönliterära
talmännen för mannens likställighet med qvinnan i sedligt
afee-ende står i Norge Björnstjerne Björnson och Henrik Ibsen, hvilka
båda med skaldens idealism och hänsynslöshet för »de små lagar,
som lägga sig i vägen för de stora», kräfva af mannen samma
sedlighet som af qvinnan och i äktenskapet en cljup andlig, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
