- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
473

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blott en sinlig enbet, för att erkäona dess berättigande. I Sverige
har denna uppfattning våra mest framstÅende författarinnor till
förkämpar, samt den tänkare och granskare, som under märket
Robinson gifvit oss de mest värdefulla icke skönliterära inlägg
i ämnet. Reaktionen mot denna riktning representeras hos oss
af Strindberg, hvilken tagit till orda i »Giftas» som försvarare
för de »små (eller lägre) lagar», som lägga sig i vägen för de
stora, och som otvifvelaktigt (såsom Robinson påpekat i sin arti’
kel i häftet I af Realister och Idealister) haft en behöflig
påminnelse att göra med afseende å flertalets långsamma
utveckling och stora svårigheter, men deremot haft alldeles orätt i de
slutsatser, han ur dessa påminnelser velat draga, med afseende
å det sinligas fortfarande öfvermakt i mannens natur och
fortfarande primat inom äktenskapet. Författaren af »Erik Grane»
har, synes det, sin plats midt emellan de stridande parterna. — Han
har uttalat genom Erik Granes och dennes vän Sohnltz’ erfarenheter,
hvari de nu varande svårigheterna best$, och deri har han haft rätt.
Men sedan har han motsägande yttranden, ur hvilka det icke är
oförklarligt att det stora antal, som ej kan läsa framlänges utan
endast baklänges, lyckats draga egendomliga slutsatser, isynnerhet
som författaren ej sjelf varit nog på det klara med sina åsigter
för att yttra sig otvetydigt. Hvad som emellertid framgår ur
hvaije opartisk granskning är, att Erik Granes författare beklagar
männens nuvarande ofrihet under sinlighetens öfvervälde, samt att
han hoppas att en ändrad uppfostran med fullt förtroende mellan
föräldrar och barn samt ändrade sociala förhållanden med
möjlighet till tidiga äktenskap skola kunna frigöra männen från
nämda öfvervälde. Men på samma gång har han sökt visa huru,
under nuvarande förhållanden, mannens renhet är så godt som
omöjlig, efter som återhållsamhet ännu icke är renhet; att de
idealistiska krafven icke utan vidare kunna tillämpas på den
invecklade verkligheten, och att man blott genom en »stor,
långsamt gående sedlighetssträfvan skall småningom komma fram till
denna likställighet».

Det finnes emellertid partier i »Erik Grane», som nästan
tyckas motsäga de nyss nämda gruudtankarna. Ett sådant är
t. ex. en för Erik Granes utveckling betydelsefull tilldragelse,
skildringen af ett besök hos en prostituerad qvinna under
omständigheter, hvilka under åratal förfölja honom med »en stark
känsla af skuld». Men då denna känsla skildras jemt upp med
dessa fem ord, medan besöket upptar lika många sidor, så är
det icke blott ett konstnärligt felgrepp, utan missledande med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free