- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
474

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afseende å det otvifvelaktigt allvarliga ändamålet med den, utan
ett dylikt ttndamål oförlåtliga skildringen. Ett annat sådant
missledande drag är skildringen af Erik Granes samtal med den
sedligbetsifrande professorskan och det komiska
framställningssättet af ett sträfvande, som helt visst innebär mycket ovist nit,
men hvars afsigter dock i det stora hela stå i tjeust hos det
»omdaningsarbete», af hvilket Erik Grane hoppas en bättre
framtid. Detta är emellertid mindre betydande detaljer. Ett större
missgrepp är att »Erik Grane» är en bok utan qvinnor.
Författaren har underskattat å ena sidan hjelpen af ett äkta qvinligt
inflytande i en mans renhetsstrider — ty förälskelse-episoden
med den unga upsalaflickan är så flyktigt behandlad, att den icke
kan medräknas; å den andra sidan utelemnat all skada af det
outvecklade eller osunda qvinliga inflytandet inom sällskapslifvet, der
begären hos männen ofta väckas, ehuru det är hos en annan
klass qvinnor de tillfredsställas. ^Boken är visserligen en
upsala-roman, och mången student lefver der lika skild från qvinligt
umgänge ur sin egen krets som Erik Grane och hans kamrater;
men boken hade vunnit i lifssanning och ftlrg samt
argumentationen i kraft, om Grane icke kämpat sina strider &å stäld
utanför de inflytelser till både styrka och svaghet, som en qvinlig
krets erbjuder. Denna brist på fullständighet är emellertid icke
vilseledande, ty författarens tydligt uttalade åsigt är att
sedlighets-frågan är en mannens och qvinnans gemensamma angelägenhet,
der de böra lära att förstå, förlåta och hjelpa hvarandra.

Men deremot finnes i Eriks friskt och hurtigt skrifna
slut-bref till Schultz, der glädjen att ha fått ett gagneligt arbete,
ett hem och en hustru, älskvärdt leker och ler på och emellan
raderna, det enda verkligt vilseledande i »Erik Grane».

Det består icke deri, att förf. låter den af filosofi och
lite-ratur intresserade Erik Grane gifta sig med en flicka, som >icke
läst Spencer eller hört talas om Brändes». Ingendera är
oefter-gifligt vilkor för äktenskaplig lycka. Denna skulle dock
antagligen vinna, när den unge bruksförvaltaren efter några års hvila
från böckerna tar dem från hyllan igen, ifall han och hans
hustru, för hvilka »tag fatt» leken då troligen inte har nyhetens
behag längre, kunde tillsammans läsa och utbyta ömsesidiga
tankar om de ämnen, som icke upphört att sysselsätta mannens
intresse. Och för de blifvande barnen hade Spencer otvifvelaktigt
varit af mera gagn än »Giftas». Snarare kan man invända att
Erik Granes skäl för ingåendet af äktenskapet mera äro af den
art, som grundlägga ett tycke än ett äktenskap i ordets djupast*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free