Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dâ kan ej Calle lata bli
Att hvissla högt en melodi.
Den melodin sa enkel är,
Men Fiken har ju den så kär,
Och Calle re’n i fjorton da’r
Sä ömt pä Fiken blickat har;
Och kan väl da han låta bli
Att öfva flickans melodi.
En mästare på handklaver,
Sa väl hvar ton han återger;
Och da hon frågat ju en q väll :
Blir inte Calle snart gesäll?» •
Hur kan väl Calle lata bli
Att spela Fikens melodi!
Den skalken ställer dörren pä glänt;
Han småler, ty han på sig känt,
Till sist, i fall hon står och lyss,
Han drillar sig nog till en kyss.
Och kan väl da han lata bli
Att drilla Fikens melodi.
Men hur han drillar, dag frän dag
För Fiken blir allt mer’ han svag;
Gesäll han blir framåt April;
Det bröllop blir och lite* till,
Sa damar Calle — hi-hi-hi! —
Allt efter Fikens melodi.
8.
Herr. Isidor.
Hon var en skälma, han ett far
Med ögon himmelsblå och milda;
Han kallades herr Isidor,
Och lilla skälman hette Hilda.
Dagens Krönika. 17. 0—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
