Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellman, hvilken Fryxell ett halft århundrade senare ur
praktiskt-sedlig ståndpunkt framlade.
I bredd härmed må vi nämna en idé, hvilken
äfven-ledes hade sin rot i de iakttagelser, Fryxell gjort vid
universitetet men som syftar ännu djupare än den föregående.
Redan i sitt eget hem härdad mot njutningslystnaden,
ungdomens farligaste fiende, såg Fryxell med bitter sorg huru
osedligheten decimerar hvaije generations leder och
isynnerhet kräfver sina ofler inom den ungdom, hvilken förmenas
hafva erhållit en god uppfostran. Då han en gång såsom
äldre vistades i Marstrand för att hvila sig, begynte han
en särskild artikel i denna fråga under titel »En
slagskugga» (föreliggande arbete sid. 176—186), uti hvilken
han talar betydelsefulla ord till uppfostrare och ungdom.
Han, som var qvinnobildningens första pelare i Sverige,
kunde naturligtvis ej förbise, att slappa sedlighetsbegrepp
äro ett ondt, som bärskildt inrotat sig hos det starkare könet,
och med afsky och medlidande tänkte han på de
pröfnin-gar, ett sådant sakernas skick lägger på det andra könets
skuldror. Fädren deltaga ej tillräckligt i sina söners
uppfostran, sönerna komma för tidigt ur hemmets varma
atmos-fer, de uppfostras redan såsom barn till sjelfviskhet, derigenom
att mödrar, systrar och andra klema bort dem, etc. Man
tillsluter ögonen för ynglingens fel, emedan han förmenas
behöfva någon tid, såsom det heter, rasa ut för att sedan
blifva en ordentlig menniska; slutligen är dålig literatur
äfven orsak till detta förderf, som störtar otaliga
begåf-vade ynglingar i en för tidig graf eller ömklig sjuklighet
— se der hufvuddragen i denna tyvärr ofullbordade artikel,
hvilken emellertid äfven såsom utkast på ett så vackert sätt
belyser Fryxells långt gående granskning och orubbligt
sedliga stränghet, att vi ej ansett oss böra lemna densamma
oomnämd, då det varit fråga om hans ungdoms erfarenheter
och slutsatser.
Vistelsen vid universitetet utbildade hos Fryxell äfven
ett annat karaktärsdrag, hvilket tryckt sin stämpel på hans
hela kommande verksamhet Vi hafva redan nämnt, att det
18:de århundradets s. k. upplysnings-filosofi var för honom
så godt som ett arf från hemmet. Denna ursprungligen
i England hemmahörande riktning, hvilken ej erkänner
någon annan kunskap än den ur erfarenheten vunna,
hade tidigt rotfast sig i Fryxells åt det praktiska vända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
