Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinne. Vid universitetet mötte honom en annan riktning, det
slags spekulation, for hvilket menniskoandens eget djup
gäller såsom den vigtigaste, ja, nära nog enda källan till
kunskap, men hvilken sä lätt, der icke ett verkligt snille
uppbär detta forskningssätt, förvandlas till nyckfullt
hårklyf-veri och dunkelt ordsvammel. Fosforisternas filosofiska
påståenden voro merendels af det slag, att dunkelheten
berodde icke på djup i tanken utan på oreda; Schellings
filosofi var samtidigt föremål för ynglingens studier, och
äfven den är tillräckligt invecklad för att sätta läsaren på
tinnarne af templet.
Fryxell grep sig an med arbetet under ödmjuk
öfver-tygelse, att en visdom här förelåg, som han ej så lätt kunde
lära sig att begripa. Flitigt ansträngde han sin
tankeförmåga för att med filosofiens hjelp kunna fatta
menniskoandens djupaste hemligheter, treenigheten, Kristi
uppenbarelse, enheten mellan friheten och nödvändigheten, o. s. v.
Men förgäfves! I sina lärares visdom kunde han ej finna
annat än »svepskäl, toma fraser, infall, ordlekar, hvilka
alldeles icke bevisade, hvad de sade sig bevisa». Hans
barndoms enkla tro blef skakad, men verklig vetenskap erhölls
ej i stället. Slutligen vågade han äfven härutinnan lita pä
sig sjelf. Efter en inre strid återfann han en gång under
bar himmel en höstafton sin själsfrid, erinrande sig sin
moders innerliga gudsfruktan, hennes varma böner och klara*
religiösa ståndpunkt, enligt hvilken lefnad betydde mera än
lära och dogmer. »Jag begynte ana menniskoförnuftets
oförmåga att lösa alla lifvets och dödens gåtor», säger han
sjelf, efter det han berättat denna tilldragelse. Men den
spekulativa filosofien kunde Fryxell icke sedermera fördraga.
Någon gång frågade han: »kan någon säga mig hvad de
berömda tyska filosoferna uträttat for godt under de sista
100 åren?»
Snart nog visade sig denna hans öfvertvgelse äfven
praktiskt ute i lifvet. Den unge skolläraren egnade sig
med hela sitt intresse åt sitt sjelfvalda kall och sökte
der-jemte såsom medborgare draga sitt strå till förbättrande af
samhällsförhållandena. Han såg framfor sig mycket föråldradt,
som var i behof af förnyelse: klassicitetens sekelgamla
förhållanden tycktes vara stelnade. 1 särskilda broschyrer
framställde han sina tankar, och i afsigt att reformera Sveriges
undervisningsväsende föreslog han åtgärder, hvilka helt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
