Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den enskilde vara vigtigare, måhända den enda möjliga
synpunkten. Men menskligheten kan ej afstå från
någondera och endast för en tid kan således den ena riktningen
besegra den andra.
II.
Anders Fryxell stod vid denna tid på fullständig krigsfot
med det lärda lägret, representerande öfver hufvud en annan
verldsåskådning än den derstädes hyllade. Med Geijer hade
han redan kommit i faktisk, ehuru ej personlig strid, innan
de ens egentligen rörf sig på samma område. Geijers affall
var ej heller egnadt att närma dem till hvarandra; ett
sådant plötsligt språng från en ståndpunkt till den motsatta
stred fullkomligt mot Fryxells regelbundna, lugnt
öfvervä-gande natur. Afven han hade samtidigt begynt framställa
historien, och följande sin egen metod, utvecklade han sig
småningom i en riktning motsatt den förre lärarens. Också
kommo de snart i en skarp strid.
Såsom barn hade Fryxell redan, enligt hvad vi ofvan
i förbigående nämnt, med största förtjusning läst isländska
sagor d. v. s. hednatidens historia. Då han så godt som
kunde utantill Björners kämpadater, begärde han till
fortsättning Gustafvers och Karlars »sagor», men hvad han fick
kunde på intet sätt tillfredsställa en 8-årings läslust.
Minnet af denna en gång så bittert kända brist var
måhända den mäktigaste anledningen, hvarför Fryxell sedermera
1822 började »till ungdomens tjenst» förtälja sitt fosterlands
historia. Stora resultat väntade han ej af detta företag;
han skref endast af inre håg, med minnet såsom hjelpkälla,
begagnande i detta syfte nattens stilla stunder, då dagens
timmar förgått till fyllandet af lärarens pligter. Historien
hade alltid varit ett af hans käraste ämnen, och vid
universitetet hade han under Geijers presidium disputerat
öfver en historisk fråga. Annars hade han ej på detta
område gjort några forskningar. Sålunda kläddes äfven
Berättelserna i en så anspråklös form som möjligt.
Författaren bestämde ej på förhand deras antal, omfång och plan;
detta allt fick helt och hållet bero af ämnet.
Framställningssättet gestaltade sig af sig sjelft efter Snorre Sturleson och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
