Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de andra isländska sagoberättarnes mästerliga stil, i hvars
fria och naturliga begagnande Fryxell icke haft sin like.
Under årens lopp utkom del efter del. Den literära
kritiken var merendels stum beträffande denna företeelse,
men upplagans åtgång bevisade allmänhetens tillfredsställelse,
och detta var den bästa uppmaning att fortsätta.
Medeltidens århundraden, så fattiga på hänförande hjelteminnen,
blefvo liksom i förbigående berättade i en enda del, men
Gustaf Wasas minnesrika årtionden togo så mycket mera
utrymme i anspråk. Literaturen kom allt mera till
användning, snart nog äfven arkiven, ehuru det då för tiden var
mycket svårt att arbeta i riksarkivet, som var inträngdt
uti en eländig lokal, och andra arkivs begagnande
erfordrade mycket resor. Redan Erik XIV:s karaktär skildrade
Fryxell annorlunda, men afgjordt riktigare än föregångarne,
hvilka mera stått på konungens sida, och då herrarnes strid
med hertigen (Karl IX) skulle skildras, framstod hans afvikande
ståndpunkt i ännu klarare dager. Ofverväldigande är hans
fosterländska hänförelse vid teckningen af Gustaf Adolfs
och Axel Oxenstjernas mäktiga tidsålder: dessa delar äro
utmärkta för sin poetiska anda och sin konstnärliga
komposition, på samma gång de i vetenskapligt afseende —
särdeles delarne 7 och 8 — äro tillfredsställande. Också
stod Fryxell enligt egen berättelse på höjden af sin
ryktbarhet vid medlet af 1830-talet, då dessa delar hade
utkommit
Emellertid hade han mognat för svårare uppgifter.
Skildringen af krigiska hjeltebragder kan hänföra
berättaren liksom äfven läsaren, men den förmår icke belysa den
nya tidens månggreniga sociala och nationala lif. »Karl
XII bör ej på samma sätt uppfattas och tecknas som en
Ragnar Lodbrok», såsom Fryxell sjelf säger. Ett
mångfaldigt nvtt lif framträdde från början af 1600-talet i
Sveriges och Finlands historia under det stridiga idéer kämpade
om väldet. Berättelsernas föregående delar hade på sätt
och vis varit en nationel epopé, men efter hand blef
författandet af en tillfredsställande historia Fryxells mål.
Omsorgsfullt döljer han emellertid arbetets vetenskaplighet, för att
bevara detsammas lätta och populära form. Den föregående
uppgiften hade varit lätt och gifvande, den senare var
jem-forelsevis svår och otacksam, — åtminstone för en man,
livars åsigt tvärt stred mot allmänhetens åsigter, och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
